Meny
På senare tid har det varit debatt om periodisk fasta i hälsovärlden. Vetenskapens värld sände ett program från BBC där vetenskapsreportern Michael Mosely letar nya vägar att leva ett mer hälsosamt liv. I det här programmet (http://www.svt.se/vetenskapens-varld/se-program/del-11-34) provar han periodisk fasta på vetenskaplig grund. Enkelt förklarat fungerar det som en genväg om du inte vill äta ”nyttigt” jämt, du håller dig till två dagar med kalorirestriktion i veckan. Michael Moseley beger han sig till Amerika där den huvudsakliga forskningen kring periodisk fasta bedrivs och kollar upp om det verkligen fungerar att äta vad som helst de flesta av veckans dagar bara man fastar regelbundet.
Resultatet är intressant.
Historiskt har man sett att befolkningen inte dör tidigare i svälttider (som till exempel under krig eller under den stora depressionen i USA) – utan tvärtom lever längre. Mycket längre. Vetenskapliga studier av hälsostatus under dessa perioder har visat att kaloribegränsning förlänger livet.
Det mesta kan förklaras med tillväxthormonet IGF-1. Högt proteinintag (som till exempel LCHF och ibland vanlig mat, ger) ökar mängden IGF-1. Cellerna växer onödigt fort och nybildas vilket ökar risken för bland annat diabetes och cancer.Låg halt IGF-1 (som tex periodisk fasta ger) gör att DNA repareras istället för att nybildas. När man äter mindre, framför allt mindre protein, går alltså cellerna in i reparationsläget.
Kalorirestriktion under ett par dagar i veckan ger också lägre nivåer av blodsocker och insulin. Detta får i sin tur ett positivt resultat på blodfettsnivåerna och blodtryck som sänks. (Vilket Michael Moseley lyckligt upptäckte när han fick sitt labbresultat. Han blev också glad när han såg att vågen samtidigt visade 6 kilo mindre.).
Även hjärnans åldrandeproces påverkas. En kost med högre andel fett och snabba kolhydrater ökar risken för demens. Vetenskapens värld-programmet visade studiereultat där fastande möss utvecklade nya hjärnceller. Mindre energi verkar alltså öka hjärnans kapacitet.
Den periodiska fastemetod som Micael Mosley testade kallas även ”5-2-metoden”. Då äter man normalt fem dagar i veckan och ca 600 kcal per dag de övriga två.
Min första reaktion efter att ha sett BBC-programmet med Michael Moseley var positiv. De vetenskapliga resultaten på blodproven och resonemanget som forskarna förde verkade stämma. Men samtidigt tror jag att fler studier, mer forskning om detta behövs. Hur ser det ut för en person som kör periodisk fasta under tio år? Blir resultaten succesivt bättre eller kommer kroppen vänja sig, lägga sig på en annan/sämre nivå tillslut?
Och så tänker jag: 600 kalorier om dagen är LITE. Pyttelite. Jag skulle själv vara vrålhungrig och typ ha svårt att somna på kvällen (speciellt eftersom du här inte vänjer kroppen så att den börjar förbruka ketonkroppar, som vid vanlig fasta, då du efter ett par dagar inte längre känner hungerkänslor). Dessutom svårt att få in det näringsmässiga behovet av vitaminer och mineraler som behövs varje dag. Här behövs vitamin-mineraltablett. Är du inte insatt i kost och näringslära är det svårt att räkna ut vad du ska äta under fastedagarna (om du vill äta vanlig mat. Lätt att förpassas till Nutrilette-hyllan annars).
Jag skulle bara rekommendera periodisk fasta om du är frisk, inte växer fortfarande, har för hög ålder eller är gravid/ammar. Är du frisk kan det säkert vara bra som en kick-start på en viktminskningsperiod (under kanske tre månader).
Annars tycker jag att periodisk fasta är ett spännande ämne som jag kommer forska lite mer i och återkomma här i bloggen med förslag på hur du kan äta bra (eller relativt bra) under 600-kaloridagar.
