Jetlag och biologiska klockan

Just hemkommen från utlandet är det lite extra spännande att tänka på vad som hänt i kroppen och hjärnan. På flygplanet serveras mat mitt i natten och det sägs ta 7 dagar för kroppen att vara helt inställd på det nya landets dygnsrytm. Nu var jag visserligen i Dubai med bara tre timmars skillnad och har sluppit de där tidiga mornarna vid hemkomst, när man ligger klarvaken kl 04.00 och väntar på att dagen ska gry.

 

 

 

 

 

 

 

Man talar om grader av jetlag i form av antal timmar som dygnsrytmen förskjutits. Beroende på var man åker kan kroppens dygnsrytm ligga före eller efter det verkliga dygnet.  Biologiska klockan är kroppens ”klocka” i mellanhjärnan som ser till att vi har en vakenhet, god ämnesomsättning, hög kroppstemperatur och funktionsförmåga på dagen och att motsatsen sker på natten.

 

 

 

 

 

Vi är inställda på en dygnsrytm, men den är påverkbar av solljus. Ca 2000 lux behövs för att påverka detta system.

Tänk er kroppens olika celler som  arbetare. Vi har dagarbetare och nattarbetare. När solljuset når ögat får celler på ögat en signal och skickar vidare info  till hjärnan om att dagarbetarna ska börja jobba. De som sköter kroppstemperaturen aktiveras och även  ämnesomsättning och fysiologisk aktivitet kommer igång. Vi blir varmare och piggare.

Vid 21 tiden sker en frisättning av sömnhormonet melatonin. Musklerna börjar slappna av, tempot i kroppen sjunker,  vår ämnesomsättning går ner och vår temperatur sänks. Vi blir tröttare och tröttare av detta ”sömnmedel” och vi somnar in. Ungefär vid 04 på natten är vår kroppstemperatur som lägst och vi är då som mest avslappnade. På dagen har vi varit aktiva och slitage har skett. Detta byggs upp igen på natten, då nattarbetarna bygger upp, kurerar, lagrar minne och lägger saker på plats i hjärnan. Ungefär vid 07.00 slutar vår melatoninutsöndring varpå vi successivt börjar komma igång igen. Detta kan dock påverkas av solljus. Under en vanlig solig dag exponeras vi för ungefär 100 000 lux och om vi utsätts för ljusexponering på ny tid i en veckas tid så har vår biologiska klocka ställts om. Detta sker när vi rest till en ny ort och exponeras för deras dagsljus en helt ny tid. För att minimera lidande är det bra att tänka att man alltid ska hjälpa biologiska klockan så mycket det går. Vet man exempelvis att ämnesomsättningen är låg på natten så ska man bara äta lätta saker då. Skiftarbetare som jobbar när kroppen är inställd på att sova får lära sig att ta hänsyn till detta. Även när vi reser kan vi ha detta i åtanke. Vill vi snabbt komma in i en ny dygnsrytm ska vi försöka få mycket solljus på morgonen i det nya landet och även reglera med mat. Det handlar ju att få de två olika klockorna i synk på så smidigt vis som möjligt.

Jag tror att vi i framtiden kommer att tala mer om detta med den biologiska klockan. Även om vi bor i samma land så kan vi ha klockor som skiljer sig åt någon timma hit eller dit. personligen kan jag knappt fungera på kvällen och inser att min melatoninutsöndring nog kommer igång ganska tidigt. Däremot slutar den också tidigt och gör att jag vaknar pigg. Tänk om vi i framtiden anpassar skola och arbete lite mer efter våra individuella klockor!? Vem vet?

Allt gott! /Gabriella