Integrationspolisen bygger broar

1,6 & 2,6 miljonerklubben och Integrationspolisen i Göteborg kom i kontakt med varandra i samband med livsstilskursen för kvinnor från länder utanför EU. Integrationspolisen är en enhet inom Göteborgspolisen som arbetar för att informera olika invandrargrupper om polisens arbete över hela Storgöteborg.

– Vi tror ofta att skillnaderna mellan olika kulturer och religioner är större än vad de egentligen är, berättar Robert Björklund på Integrationspolisen i Göteborg.

Integrationspolisen är en del av polisen inom området Storgöteborg och där arbetar Robert Björklund tillsammans med sina kollegor Mira Bourmann, Ulf Boström och Carola Klevensparr.

Göteborg och Södertälje är de orter där projektet Livsstilskursen ägde rum mellan 2012 och 2014. Vård, kvinnohälsa, kost och tänder, psykisk hälsa, barnhälsa och barnuppfostran är några av de ämnen som tas upp under kurserna. Även frågor som våld inom familjen är ett ämne som bland annat har diskuterats i kurserna vid Angereds vårdcentral som då fick hjälp av Integrationspolisen.

Polisen – en symbol för trygghet?

Robert Björklund berättar att han och kollegorna arbetar mycket med att skapa förtroende och bygga upp relationer med invandrarföreningar, kommunen, skolor och andra instanser i samhället.

Jobbet handlar om att informera om vilka rättigheter vi har i det svenska samhället och beskriva polisens roll och ansvar – att polisen ska symbolisera trygghet. Något som inte alltid är självklart om man kommer från en diktatur eller ett samhälle med mycket korruption. Traumatiska minnen kan aktiveras på oväntade sätt och många kan vara rädda för auktoriteter som polisen på grund av tidigare erfarenheter i hemlandet.

Just post-traumatisk stress kan vara förklaringen till ibland väldigt oväntat häftiga reaktioner.

– Det har hänt att en bilförare som stoppas vid en rutinkontroll reagerar väldigt häftigt. Inte av rädsla för kontrollen men som en spontan reaktion av att bli stoppad av polisen som i hans eller hennes hemland kan ha utövat tortyr eller annat våld.

Robert och hans kollega Mira Bourmann deltog från Integrationspolisens sida i Livsstilskursen på Angere

ds Närsjukhus. I Livsstilskursen ligger fokus på kvinnor och i de sammanhangen är det viktigt att informera om vart man kan vända sig om man blir utsatt för psykisk eller fysisk misshandel, om våra kvinnojourer och om vilken hjälp som finns att få av polis, socialtjänst och sjukvård. En viktig kontakt här kan vara kvinnojouren Terrafem – Sveriges enda rikstäckande jour för kvinnor med utländsk härkomst. Där kan i nuläget kvinnor få råd och stöd på 44 språk.

Frågor kring hedersvåld och kvinnlig könsstympning kan också komma upp i dessa sammanhang men här vill Robert gärna ge en nyanserad bild.

– Det gäller att komma ihåg att det händer en hel del i respektive länder på dessa områden. Medvetenheten och motståndet blir starkare hos många av de grupper som är berörda – både i Sverige och i andra länder.

Bollplank och rådgivare

Integrationspolisen får ofta rollen som bollplank för andra myndigheter och ofta har en rådgivande funktion även internt inom polisen. Så vitt Robert vet finns inga exakta motsvarigheter inom polisen i andra delar av landet men liknande arbete görs i olika former.

– Det var en tidigare kollega till mig, Stig-Arne Gullbrantz som 1997 startade Integrationspolisen.

Stig-Arne Gullbrantz är en eldsjäl som brann för att skapa goda relationer mellan olika grupper i samhället och han besökte ofta särskilt invandrartäta områden i Göteborg och började på så sätt bygga upp relationer med olika invandrarföreningar. Sig-Arne och hans arbete syftade till att öka polisens kunskap om olika kulturer, religioner och hedersbegrepp för att sedan kunna informera polisen internt. På så sätt ville han även minska eventuella fördomar som fanns. Sig-Arne jobbade också för att bli känd som en polis man kunde lita på och som alltid ställde upp. Genom detta fältarbete kunde han sedan plocka ut personer som han fick förtroende för och som sedan fick rollen som rådgivare åt polisen.

Diskoteksbranden i Göteborg 1998 och kriget på Balkan är exempel på när just dessa goda relationer mellan polis och invandrarföreningar kom väl till pass för att kunna hantera den svåra situationen.

Robert pratar med värme i rösten om sitt och kollegornas arbete – om värdefulla möten, om förtroenden som skapas och om hur den ibland negativa bilden av polisen förändras helt. Till exempel har det hänt att någon av de invandrade män eller kvinnor som Robert träffar avslutar samtalet med att säga:

– Det känns så bra i mitt hjärta att få prata med dig!

 

Livstilskursen är ett samarbetsprojekt mellan 1,6 & 2,6 miljonerklubben, Karolinska Institutet, Västra Götalandsregionen (Angereds närsjukhus) och Europeiska Integrationsfonden. Läs mer här

 

Lucienne Fredriksson
1,6 & 2,6 miljonerklubben