Psykologi

Varför blir människor utbrända?

Av Gabriella Svanberg den 2016-01-21 20:48

Hej på er!

Jag brukar vanligtvis hålla mig till vetenskapliga artiklar och hålla denna blogg ganska strikt till fakta och intressanta nyheter jag stöter på. Idag vill jag dock tala lite från hjärtat. Jag har i 10 år arbetat inom företagshäls0vård och så gott som dagligen träffat människor som drabbats av svåra stressymtom, diagnosticerats med utmattningsdepression, utmattningssyndrom, panikångest eller annan stressrelaterad problematik. Många har från början sökt hjälp för någon fysisk problematik såsom yrsel, ryggproblem eller bröstsmärtor, innan de hänvisats till psykolog.

En vanlig kommentar är: "jag är vanligtvis mycket stresstålig, jag har själv inte trott på det där med utbrändhet, jag ser det som ett misslyckande och svaghetstecken nu när det drabbat mig själv", men efter ett tag när de landat i vad som hänt kan de ofta se att de faktiskt tvärtom varit starka för länge. Ofta har kroppen varnat tidigare, men man har kört på. Lite till och lite till. Ofta handlar det ej enbart om den klassiska stressen ( ha mycket att göra). Av de som blir sjukskrivna handlar det lika ofta om kombinationer av stressorer i privatlivet såsom en sjuk anhörig, barn som har det jobbigt i skolan, en dålig relation, ett syskon eller föräldrar som tär etc. Högt upp på listan av orsaker ligger också känslan av att vara utsatt av en kollega eller chef.

Stress handlar om att känna sig otillräcklig och går en person runt på jobbet med ständig rädsla för att ej räcka till sprutar det ut stresshormoner från dag till dag som till slut kan leda till en utmattning. Ibland kan det handla om ens egna tankar och otillräcklighetskänslor, men ibland kan det också ligga hos kollegan eller chefen. Medarbetare beskriver att de gått på "äggskal" i flera månader av rädsla för en kollega eller chef,  rädsla för att få en syrlig kommentar, få dömande blickar eller påhopp via mail. Så gott som dagligen träffar jag människor som har ont i magen för att gå till sitt jobb. Ont i magen för att se den där människan som ger den där ifrågasättande eller nedvärderande blicken. Ont i magen för att gå in i lunchrummet. Ont i magen för att få ett ifrågasättande mail utan "vänlig hälsning" på slutet. Ofta är det små saker som sårar. Så små saker att var sak för sig ej varit värd att ta upp, men då de kommer dagligen har de tärt tills droppen urholkat stenen. I de fall då de kommer till mig har det inte sällan slutat med sjukskrivning.

Jag skriver detta dels för att påminna oss alla om att vara respektfulla mot vår omgivning. Att den där lilla kommentaren eller blicken faktiskt kan såra någon.  Jag skriver detta också för att förklara för den som är utsatt att det finns många i liknande situation. Att det finns många starka, kompetenta personer som till slut börjar tvivla på sin egen förmåga. Personer som ursäktar sig för att tårarna kommer för att de tror sig vara löjliga eller fåniga som gråter, som tror att alla andra är så "starka" och kan ta allt. Vi har alla en gräns och psykisk ohälsa kan ibland faktiskt vara en sund reaktion på en osund situation.

Ta hand om er! /Gabriella

 

Kommentera

Mind & life konferens i Indien nov 2015

Av Gabriella Svanberg den 2015-12-17 22:30

IMG_1013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mid & Life Institute är en institution skapad av forskare för att få fram en vetenskaplig förståelse av vårt psyke "the mind" (tankar, känslor, bilder, minnen). Bland flera framstående Harvardforskare är Dalai lama med i ett flertal projekt. Läs mer

IMG_1011

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer

IMG_1012

 

 

 

 

day 2

day 3

Det finns ännu mycket att lära om våra komplexa hjärnor! /Gabriella

Kommentera

Neuropsykologi och kreativitet

Av Gabriella Svanberg den 2015-11-26 08:42

Hjärnbarkens elektriska aktivitet, elektroencefalografi (EEG) spelar in vid kreativitet. Hur fick du din idé? Kom den som en aha-upplevelse? eller klurade du dig fram genom logiskt analyserande? Denna fråga ställer Vincent Walsh sina försökspersoner. Han studerar neuropsykologi och kreativitet och ser vad som gör oss kreativa, varför vi ofta får våra snilleblixtidéer just efter en semester och varför IQ inte har något större samband med kreativitet men däremot besatthet har det.

IMG_0932

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vincent förklarar att mycket handlar om vilket mentalt  tillstånd vi är i just före idéskapandet. Vad vi gör, var vi är och vilka nätverk som är aktiverade. Han talar om vikten av förberedelsetid och om besatthet av ett ämne.  Vincent tipsar kreatörer om att be sina chefer att få en kort semester för att få hjärnan in i rätt vila och läge för idéskapande. Detta då många idéer just kläcks efter en totalt avkopplande stund.

Se gärna klippet på TED.com där Vincent Walsh berättar att många inte vet hur deras idéer kommit till, men däremot exakt när. Ögonblicket kan de flesta framgångsrika kreatörer, konstnärer och vetenskapsmän beskriva och Vincent intresserar sig för vilket tillstånd de befann sig i just innan.

Själv får jag mina på morgonen eller då jag kör bil, joggar eller insuper kultur (teater, bio, konsert). Då är min hjärna i rätt sinnelag. När får du själv dina bästa idéer?

Fråga dig själv när du är som mest kreativ? Gör mer av det och bli mer kreativ!

IMG_0701

 

 

 

 

Ta hand om dig min vän /Gabriella

 

 

Kommentera

Hur påskyndar vi förändring? - Neuroleadership summit 2015

Av Gabriella Svanberg den 2015-11-16 17:03

Dr David Rock ordförande i Neuroleadership Institute talar om några viktiga nyckelfaktorer för att accelerera förändring. Se föreläsningen här Bland annat lyfts vikten av aktivering av sociala nätverken i hjärnan samt vikten av att skapa aha-upplevelser (insikter).

IMG_0636

Förändringsarbete kan delas in i struktur och processförändringar samt beteendeförändringar. Ofta har man lagt mycket fokus på struktur och process men ej alltid tagit hänsyn till den mänskliga hjärnan, hur vi människor på gott och ont faktiskt beter oss.

IMG_0639

 

 

 

 

 

 

 

 

Han jämför våra hjärnor med olika städer. Vissa saker har vi alla gemensamt och ofta har vi en liknande grundstruktur, men sedan är varje individs stad fylld med helt unika hus och platser. Vi processar saker på olika vis, upplever alltid vår egen subjektiva vinkel av en sak.

I utdraget ur hans föreläsning kan ni höra Dr. David Rock förklara vikten av den sociala biten av inlärning. Den nya forskningen som visar att sociala nätverk ofta är inblandade vid inlärning och kan ge en extra dimension. Att lära sig  saker med och av en människa aktiverar således sociala nätverk som stärker minnet på annat vis än det vi får vid inlärning av enbart en bok eller dator. Vi kanske ibland bara har ett diffust minne om vad vi talade om, men minns vem vi hade diskussionen med och var i rummet vi satt.

Vidare talar Dr Rock om Aha-upplevelser och insikter. Om hur graden av aha-upplevelsen kan påverka inlärning och kommande agerande. Han jämför med roliga historier och hur man ibland får en liten ljum glädjekänsla efter en historia och ibland brister ut i gapskratt och blir enormt emotionellt påverkad.

IMG_0647

 

 

 

 

 

 

 

 

Dr Rock tycker att vi ibland glömmer detta och kanske delar ut en viktig nyhet via ett reklamblad eller liknande, när vi egentligen borde göra allt för att förgylla och stärka aha-uplevelsen hos åhörarna.

IMG_0650

 

 

 

 

 

 

 

 

Han har utformat en skala för att mäta graden av Aha-upplevelse. En 5a är när vi får en insikt som är så stark att den påverkar vårt liv för evigt. Kanske något som leder till en vändpunkt till och med. Lite sådär medelmåttigt är när vi får en aha-upplevelse som vi tänker på och får olika idéer av, men den håller inte i sig så länge och kanske tappar vi våra idéer och planer någonstans på vägen...

IMG_0654

 

 

 

 

 

 

I föreläsningen ingår ett pianostycke av Murray Hidary. Han talar om hur lyssnandet till musik kan få oss att tona in i kreativa delar av oss själva på ett sätt vi ej kan med logik. Han talar om balansen mellan ramar och kreativ frihet. Hur han när han ska spela har vissa partier han vet ska ingå men sedan spelar fritt på intuition. Han gör det medvetet för att ha vissa ramar men samtidigt ett spänningsmoment som triggar dopaminet i hjärnan, kreativiteten och fria flödet. Dr Rock gör jämförelser med den autentiske talaren som på flexibelt vis anpassar sin text efter åhörarna. Nyckeln är en balans mellan uppstyrdhet och frihet att improvisera.

Det är ett spännande område och kan appliceras inom många delar av vardagen. Vår hjärna tycker om vardag och repetition, men o så den också behöver lite överraskningar ibland. Här har företagen mycket att lära för att anpassa sina verksamheter efter den mänskliga hjärnan! Mer neuroleadership! /Gabriella

Kommentera

Podd om hjärnan, hjälpmedel för ADHD & boost via naturen

Av Gabriella Svanberg den 2015-11-05 23:01

Här kommer tre aktuella tips!

Tips nr 1) Simon Kyaga och Anders Hansen har startat en podd. De kommer under hösten intervjua ledande neuroforskare och följa utvecklingen inom området.

IMG_0517

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tips nr 2) Lider man av ett neuropsykiatriskt funktionshinder och har en anställning så har man goda chanser att få bidrag på upp till 50000 kr för arbetshjälpmedel!

IMG_0518

Anders Pojkars specialist på försäkringskassan förklarar att många söker ersättning för hjälpmedel för hörsel och synnedsättningar men påtalar att nästan inga söker för hjälpmedel för sin ADHD eller Autismdiagnos.

 

 

 

 

 

Tips nr 3) Läs gärna beteendeforskaren Ming Kuos forskning vid University of Illinois om hur naturen stärker ditt immunsystem.

IMG_0519

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var dagens 3 snabba tips!

Ta hand om dig! /Gabriella

Kommentera

När känslostormar blir problem

Av Gabriella Svanberg den 2015-10-15 18:08

Några av landets främsta experter på känslostormar har samlats för att på Stadsbiblioteket i Stockholm tala om detta och om gränsen mellan normalitet och "sjukt". Sedan jag började arbeta inom psykiatrin år 2000 har jag förbryllats över hur man kan kalla en människa personlighetsstörd. För mig är termen dömande och jag förstod efter denna kväll att jag delade min uppfattning med  bla psykiatriker Predrag Petrovic och Professor Åsa Nilsonne (erfarna läkare inom psykiatrin). De har  lång erfarenhet av arbete med människor med diagnosen Borderline, Borderline personlighetsstörning eller Instabil personlighetsstörning. Varmhjärtat och sakligt diskuteras diagnosen och man enas om att begreppet Borderline personlighetsstörning både är missvisande och ofta kränkande.

IMG_9226

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Får man en borderline diagnos skall vissa kriterier vara uppfyllda. Bland annat pendlar man enormt i sitt känsloläge och kan inom loppet av en liten stund ha svängt från glädje och upprymdhet till hat, sorg och förakt.

IMG_9717

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Predrags nyutgivna bok Känslostormar förklarar han ingående vad som faktiskt sker i hjärnan när våra känslor svänger och hur denna personlighet ofta blivit missuppfattad.  Med dagens kunskap om vår hjärna vet vi att vår amygdala (känslocentra) kan vara extra känslig och helt enkelt leda till en starkare känsloupplevelse. Vi kan mäta svängningarna och se hur människors centra kan triggas från ögonblick till ögonblick vilket kan förklara extrema känsloutbrott. På grund av okunskap har många människor blivit kallade manipulativa och uppmärksamhetssökande när de skurit sig i armar och ben eller dövat sin ångest med tabletter. Idag vet de flesta bättre, men vissa myter lever ännu kvar.

Jag vill varmt rekommendera Predrags bok för dig som vill lära dig mer om hur vår emotionella hjärna fungerar! I boken skriver Predrag Petrovic om vad emotionell instabilitet innebär, om hur känslor ofta styr oss, om belöningar och beroenden och om likheter och skillnader mellan ADHD och emotionell instabilitet.

/Gabriella

Kommentera

Mind and Brain conference i New York 2015

Av Gabriella Svanberg den 2015-10-08 18:03

Rapport från neurokonferensen i New York 2015

IMG_9095

Just hemkommen från en mycket intressant konferens. Jag ska ge er några bitar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Professorer från världens alla hörn har samlats i NY för att diskutera framtida medicin. Man talar mer och mer om vikten av att ta hänsyn till kropp och sinne.

IMG_9309

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sat Bir Singh Assistant Professor of Medicine at Harvard Medical School pekar på det faktum att intelligenta människor i dagens samhälle faktiskt behöver lära sig  att andas. Hur vi andas ger signaler till hjärnan som sedan sänder signaler vidare till kroppen. Han talar om vikten av att lyfta in the mind (tankar, känslor, minnen, bilder) /"mjukvaran " och förstå hur mycket det påverkar vår kropp.

IMG_9378

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårt immunförsvar är mer avancerat än man tidigare trott. Assistant Professor Rael Cahn förklarar hur vårt sinnelag faktiskt påverkar hur mottagliga vi är för sjukdomar. Mental styrka ökar immunförsvaret påtagligt.

IMG_9380

 

 

 

 

 

 

 

 

En av alla förklaringar ges med exemplet om råttan och sprutan. Förenklat kan man säga att Råttor har fått smaka på en god saft och samtidigt fått en spruta med ett slags virus. Detta har  triggat kroppen som börjat skapa antikroppar. Man har vant råttorna vid detta och den fantastiska biologin gör att en förväntansförberedelse skapas. Senare när råttorna enbart får saft utan spruta så börjar kroppen producera antikroppar bara vid igenkänning av saften. Immunförsvaret aktiveras utan att man sprutat in något virus!! Ni kanske kan ana vad denna effekt kan leda till hos oss människor. Lite likt pavlovs hundar förbereder vår kropp oss för saker som den tror komma skall.

IMG_9316

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter flera forskare som talat om mindfulness som hjälp för stärkt immunförsvar tog den mycket kunnige Harvardforskaren David Vago plats på scenen. Han visade hjärnavbildningar och kunde påvisa hur olika mentala tillstånd kan avläsas genom hjärnaktivitet i olika delar.

IMG_9332

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olika färger visar olika nätverk som aktiveras.  När vi tränar på att se våra tankar och känslor, sätta ord på dem och bli mer medvetna kallar vi det för Meta-awareness. Det är en slags medvetenhet av medvetenheten. Tankar som: "nu är jag medveten om att jag har en tanke om att de tittar på mig". Det är en stor skillnad mot att bara ha tanken utan medvetenhet ex "de tittar på mig". Med Meta-awareness kan vi få distans till vårt mentala innehåll och därmed ej ta saker lika allvarligt eller låta det påverka vår kropp på samma vis.  Vi håller oss lite mer flexibla utan att fastna i den ena eller andra föreställningen.

IMG_9310

 

 

 

 

 

 

 

 

Om jag har en tanke om att jag är en dålig människa leder denna otillräcklighetskänsla till en fysiologisk reaktion. Stresshormoner sprutat ut och kortisolet bryter successivt ned immunförsvaret.

IMG_9400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sällan har jag åkt hem från en konferens med så mycket inspiration och full av nya insikter. Jag inser ännu mer hur kropp och sinne faktiskt påverkar varandra och hur vi genom vårt leverne faktiskt kan läka och utvecklas. Vår attityd till saker är avgörande i hur vår kropp ska reagera.

Hörs snart igen! Ta hand om er! Både om ert sinne, om er hjärna och om er kropp/Gabriella

 

Kommentera

Utbildar personal i Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Av Gabriella Svanberg den 2015-09-10 09:53

För 15 år sedan sneglade mina kollegor förvånat på mig när jag föreslog att vi skulle  jobba med mindfulness på psykosmottagningen i Sona. Idag är både mindfulness och ACT en naturlig del inom  både psykiatri, företagshälsovård  och missbruksvård. Det handlar om mentala styrkor som ökar vår motståndskraft och gör oss långsiktigt hållbara. 

MEDVETENHET, FOKUS, ATTITYD & MEDKÄNSLA

Vad är kopplingen mellan mindfulness & ACT?

Den moderna metoden ACT  innefattar olika processer som tränas steg för steg. 4 av de sex kärnprocesser är  mindfulnessprocesserna (Medveten närvaro, Acceptans, Defusion och  observerande jaget. De övriga två processerna (Värderingar och steg i värderad riktning) handlar om mening och  riktning i livet.

IMG_7720

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Människor som på olika sätt dövar för att undvika svåra känslor och tankar (emotionellt undvikande) kan lätt hamna i onda cirklar. Vetenskapliga studier visar att förmågan att kunna se verkligheten som den är och agera i sin värderade riktning är en viktig förutsättning för välmående och humanitet. För det behöver vi olika förmågor såsom att stanna upp och se när vår hjärna drar iväg. Vi skapar så lätt föreställningar om hur det är istället för att kritiskt granska våra egna inre automatiska antaganden.

Det är en glädje för mig att idag utbilda  personal på ett LVM hem som arbetar med människor med tung missbruksproblematik. Utbildningen i ACT handlar just om de fyra områdena medvetenhet, fokus, attityd och medkänsla.

IMG_7786

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_7818

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_7371

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med vetenskapen om hjärnans formbarhet (plasticitet) och förmåga att träna upp mentala förhållningssätt känns liknelsen med ett mentalt gym klockrent. Jag känner mig som en SATS instruktör som ska lära ut några mentalt stärkande processer.

För vidare läsning vill jag varmt rekommendera Russ Harris bok - The confindence gap, Ola Schenströms Mindfulness i vardagen, samt Åsa Nilsonnes bok Att leva ett liv inte vinna ett krig, bara för att nämna några av mina faviriter.

Snart far jag till New York för att lyssna på de främsta Harvardforskarna inom området och givetvis delar jag det mest intressanta med er:)

Allt gott! /Gabriella

Kommentera

Välbefinnandets formel 50-10-40

Av Gabriella Svanberg den 2015-09-03 20:26

Det sägs att välbefinnande till 50% förklaras av arv (exempel hur mycket du reagerar på njutning/hot), 10 % livsomständigheter och 40% beteende /attityd

 

Kommentera

Kontrollerat drickande börjar bli mer accepterat

Av Gabriella Svanberg den 2015-08-20 21:27

I nyhetsmorgons intervju ville jag främst sudda ut lite av den skam många känner. Människor skäms över att ej kunna kontrollera sitt drickande och tidigare tankar om att alla som har "alkoholproblem" måste sluta dricka helt har skrämt många från att söka hjälp.  Jag vet inte hur många jag träffat under åren som har en önskan om att kunna dricka "lagom" men undvikit att söka hjälp med risk att behöva sluta helt.

Fler studier visar idag att många faktiskt kan lära sig att hantera sitt drickande även man uppfyllt ett riskbruk eller till och med i vissa fall beroende. Jag vill vara tydlig med att det ej fungerar för alla och att många faktiskt väljer att sluta att dricka helt. Somliga föredrar och behöver det men andra prövar sig fram steg för steg.  Det är viktigt att låta människor ha egna önskningar och våga söka hjälp utan att bli överkörda eller mötas av en dömande attityd. I olika länder har man olika attityd kring frågan där man i vissa länder ser det som helt naturligt att erbjuda hjälp för kontrollerat drickande och i andra är mer inne på nolltolerans.  Se inslag på : Nyhetsmorgon TV 4

IMG_7385

 

 

 

 

 

 

 

Tidigare har man talat om beroende som något man antingen är eller icke är. Som om det var två lägen, av eller på. Idag har man en mer verklighetsanpassad bild där man talar om grader av beroende. Beroende på hur många kriterier man uppfyller, kan man vara beroende av olika grader och behandlingen kan anpassas därefter. Ju lättare beroendet är ju större är chansen att man kan återgå till ett kontrollerat drickande.  Kriterierna handlar om huruvida man har en toleransökning (dvs behöver dricka mer för att få effekt), om man har abstinens (skakningar, svettningar, ångest etc om man ej får alkohol), om man prioriterar alkohol framför annat i livet på ett osunt vis samt om man drabbas av kontrollförlust (ej kan sluta) och dricker fast man märker att det är destruktivt. Vi vet idag att ca 50/50 är arv och miljö gällande vem som blir beroende och ej och har man en genetiskt sårbarhet bör man hålla lite extra uppsikt. Det kan liknas vid ex. diabetes där vi kan ha en sårbarhet, men kanske ej utvecklar diabetes om vi ej äter socker.

IMG_7374

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I boken Åter till kontrollerat drickande finns många evidensbaserade metoder beskrivna bla KBT, CRA och ACT. Även kortare program för att just lära sig vissa färdigheter kopplat till kontrollerat drickande.

När vi nu börjat se beroende mer som på en gradskala börjar också attityden i samhället förändras. En mer och mer förekommande term är termen Riskbruk . Med detta menas att man dricker på ett vis som ökar risken för fysiska och psykiska skador. Riktlinjer för detta är om man dricker mer än 14 glas per vecka som man eller fler än 9 glas per vecka som kvinna. Visst finns det individuella skillnader där vissa kan dricka mer utan att bli beroende och få skador och vissa mindre (beroende på bla vikt, vattenproportion i kroppen etc), men riktlinjerna är bra att ha i åtanke.

Om du som läser detta kan märka att du har svårt att sluta när du vill, att du ofta ångrar efteråt att du drack de där sista glasen, att du känner ett behov av ett eller flera glas efter jobbet och faktikst har svårt att avhålla dig då är mitt tips att tänka till. Dels finns det knep man kan ta till på egen hand såsom att dricka långsammare eller svagare:

- smutta

- riktlinjer med tider (sluta dricka viss tid)

- bara dricka med vänner

- bara i samband med mat

- ta vartannat glas vatten

- bara dricka vin /öl  - ej sprit eller bara lättöl, ej starköl

- späda ut drinken eller vinet

man kan också ha hjälp av stresshantering, mindfulness och att jobba på olika vis med inre och yttre triggers såsom tankar och känslor. Många har god hjälp av att skriva loggböcker för att ha koll på vad man triggas av, när man dricker, med vilka, i vilka situationer etc om man dricker när man är glad eller ledsen etc. Vi har alla olika förutsättningar för att ha alkoholkontroll och balans och mycket handlar om att reglera kroppens signalsubstanser och kemiska balans.

Många kan också behöva stöd i detta och hjälp finns att få via bla primärvården, företagshälsovården, specialistmottagningar såsom (Riddargatan 1 i Stockholm), öppenvårdsmottagningar samt slutenvård. Ett första steg kan vara att ringa anonymt till alkohollinjen, eller tala med sin husläkare.

Låt oss se vaket på det som är, skapa förutsättningar och låt bli att döma oss själva eller andra!

Ta hand om er! /Gabriella

Kommentera

« Visa 10 nyare blogginläggVisa 10 äldre blogginlägg »

Gabriella Svanberg

Gabriella Svanberg
Gör: legitimerad psykolog samt specialiserad i neuropsykologi. Jag har en bred yrkeserfarenhet och har i 15 år arbetat inom vuxenpsykiatrin på Karolinska sjukhuset, på LVM-hem med missbruksvård, samt på ungdomsfängelser och HVB-hem. Jag är idag privatpraktiserande med samarbete inom företagshälsovård och primärvård.

Intressen: Människor och kulturer. Varför vi gör som vi gör och är som vi är. Att vara med mina tre barn 15, 13 och 11 år och se dem skratta.

Hjärtefråga: Många! Skulle vilja lyfta upp vikten av medmänsklighet och ett mer lösningsfokuserat arbetssätt inom psykiatrin. Skulle vilja vara med och skapa möjligheter till meningsfull sysselsättning och arbete för långtidsarbetslösa. Det finns många oslipade diamanter där ute som skulle kunna göra en fantastisk insats och må bra om de fick chansen! Brinner också för missbruksvård och förebyggande insatser för ungdomar. Och sist men inte minst, stressen, vår käre vän som vi måste lära oss att hantera.

Kontakt: gabriella.svanberg@gmail.com

Övriga aktuella bloggar

Bloggarkivet

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

En fantastisk filmkväll med viktigt budskap!: Vilken trevlig kväll vi fick tillsammans på biograf Zita där vi bjöd in till förhandsvisning utav filmen Barnmorskan härom kvällen. Ni var många som kom och förutom filmupplevelsen var det intressa... Läs mer »

Insamling för kvinnors hälsa

Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa

Det ska inte vara orättvist att vara kvinna! Forskning på kvinnohälsa släpar efter. Med din hjälp kan vi ändra på det.
Skänk en gåva på:
www.kvinnorochhalsa.com

Scandicwww.lunginflammation.seAnnette LefterowDermoshopBoehringer IngelheimBioservoBig TravelMedilensAstellasOrkla HealthTorrhetskänsla i underlivet?Vi stödjer ÄldrekontaktStar for life i SydafrikaDoktorn.com