Vatten!

Jag promenerade på isen igår. Snacka om ljusterapi! Det var en sådan befrielse att vandra över öppna ytor och ha sikten fri. Är man inte direkt van vid som trångbodd storstadsbo. I alla fall inte jag. Jag älskar den här kalla vintern.  Den påminner om min barndoms vintrar som jag tillbringade i Östersund hos morfar och mormor. Hon brukade skjutsa mig på spark genom stan. Det gick i ett rasande tempo över den kritvita snön. Snö. Is. Vatten. Vilket fantastiskt element! Igår vandrade jag över isen. Idag simmade jag genom mjukt underbart vatten. Jag längtar inte efter sommaren!

Sov gott alla människobarn.