Nej

Jag tror att svenska språkets svåraste ord att säga är NEJ.

Jag tror att om vi kvinnor ( och män för all del) lärde oss att säga  NEJ,skulle må så himla mycket bättre, ha färre krav på oss, minska våra missbruk och sjukskrivningar ordentligt. Säga NEJ ger dåligt samvete och skuld, istället för en behaglig känsla av att få ”skolka” från saker vi förmodas göra.

Min syrra och jag var med en teatergrupp när vi var tonåringar. Det var en sådan där  nära-döden-upplevelse att vara där eftersom alla var så skitdåliga skådisar, inklusive undertecknad , men varje vecka hade någon bakat bröd som de tog med till fikat och det var ju mysigt. Min syrra stickade när hon var där och missade konsekvent sina entreer och vad jag gjorde där , minns jag inte. Åt brödet , antar jag. Men i alla fall, efter ett tag orkade vi inte åka dit längre, syrrans tröja var färdig och plötsligt hade det blivit min tur att baka och då var det inget kul längre. Varje tisdag, när vi borde ha varit i Sundbyberg på vår teaterskola, så njöt vi ohejdat av att vi inte åkte dit, att vi slapp. Att det fanns något vi kunde skolka ifrån.  Vi sa egentligen bara NEJ till ytterligare ett krav, även om kravet bara kom från oss själva.

Varför måste man alltid motivera sina NEJ?  Jag satt på ett av mina jobb tidigare idag och det började ringa in sjukanmälningar, vi skulle komma att behöva hitta vikarier till morgondagens arbetspass. Bemannningsansvarig började med att fråga oss som redan var där idag om vi kunde tänka oss att rycka in även i morgon. Ingen sa bara ett NEJ, jag vill inte eller NEJ, jag kan inte, utan alla förklarade varför de TYVÄRR var tvungna att avböja att jobba extra sin enda lediga dag den här veckan. Det var utlovade svärmorsträffar, biobesök, barnpassning och tvättstuga  klockan 11. Annars hade vi alla GÄRNA hoppat in för de sjuka. BULLSHIT. Ingen av oss ville, men ändå satt vi och målade upp stora ursäkta-oss-dumheter.

En terapeut jag själv gick hos ett tag, sa en gång att depressioner, panik och utbrändhet egentligen bara var ett sätt att kunna säga NEJ. istället för att säga NEJ, jag vill inte, kan man istället då säga, Tyvärr jag kan inte för jag är så sjuk… Det ligger mycket i det, tycker jag.

Från och med i morgon ska jag bli bättre på att säga NEJ. Jag ska träna hela dagen och sedan bara fortsätta och bli en extremt harmonisk och supercool person.

NEJ tyvärr, jag vill inte packa vidare, gör det själv.

Men till imorgon packar jag vidare..