Staden är också kvinnans!

Krigsherrar, kungar och andra viktiga män – det är dem vi ser som statyer runt om i vårt avlånga land. Varför är det bara cirka fem procent statyer som föreställer kvinnor? Vi är ju ändå 50 procent av befolkningen senast jag kollade.

Ja, varför är det så att kvinnor lyser med sin frånvaro som motiv när kulturutsmyckningar sker i form av statyer? Låt oss titta på vägskyltar när vi ändå är igång och granskar stadsbilden. Carl, Magnus, Bengt, Torkel och Erik. De flesta personnamn på svenska gatuskyltar är fortfarande manliga. Män, män och åter män.
När människor kritiserar den här uppenbara orättvisan brukar de få höra att de är ”millimeterfeminister” eller får de en hånfull kommentar likt  ”det finns väl viktigare saker att ta tag i än sånna detaljer” kastat i ansiktet. Men om det nu är så oviktigt vad vi döper våra gator till och vilka statyer vi har i parker och på torg, varför kan vi då inte vända på steken och ha 90 procent kvinnor representerade? Om det nu ändå bara är en oviktig detalj…
Nä, juste. För det är inte en oviktig detalj. Det här handlar om makt och inflytande. Det handlar också om historia som kvinnor aldrig på riktigt ska få bli en del av. Jag accepterar det inte – staden är lika mycket min och min mammas, som den är min brors eller pappas.

Ninni Kronberg, uppfinnare av mjölkpulvret som har räddat livet på miljoner barn världen över, är i mina ögon mer värd en staty än en kung som ärvt sitt ämbete av sin farsa och som typ bara suttit i sitt slott och befallt andra att kriga för honom. Medaljerna på hans bröst tillhör inte honom – de tillhör alla tappra kvinnor och män som var de som på riktigt kämpade för sina liv när kungen bestämt att det var krigsdax.

Sonja Kovalevsky skulle också kunna få en staty. Hon var ju Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor.

Sonja och Ninni – du vet säkert inte vilka de är. Men känn dig inte okunnig för det, för det är inte ditt fel att du inte känner till dem. Det är ju så här det blir när orättvisa mellan kvinnor och män negligeras som ”detaljer”.