Gabriella Svanberg

Intresset för neurofeedback växer

Av Gabriella Svanberg den 2015-03-26 23:21

Det är idag lätt att få en ADHD diagnos men svårt att få hjälp med sina symtom ( impulsivitet, hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem)

Spännande inom området är neurofeedback. En metod som fått ett uppsving i och med ökad kunskap om neuroplasticitet (hjärnans formbarhet).

IMG_1673

 

Med elektroder på huvudet som visar EEG kurvan får man feedback om hur man ligger till och genom diverse övningar får man lära sig enligt principen "learning by doing". På en intressant föreläsning talar professor Holtmann om studier gjorda i Tyskland. Han visar hur klienter får spela ett slags dataspel och där det blir mörkt så fort EEG kurva och arousalnivå är för hög och perfekt ljus då kurvorna är i balans. Klienterna tränas genom sin feedback och mätningar görs av hjärnstrukturer som man anser formas.

IMG_1674

 

 

 

 

 

IMG_2836

På föreläsningen på KI talade professor Holtmann även om ljusterapi, meditationsformer och social jet lag.

 

 

 

 

 

 

IMG_2835

Håll ögon och öron öppna för professor Richard J. Davidson .Som bedriver forskningstudier med Dalai Lama. En oerhört intressant man som just nu är i ropet.

 

Vi hörs och ses snart igen! /Gabriella

 

 

 

 

Kommentera

Konsten att kunna hantera motgång

Av Gabriella Svanberg den 2015-03-19 22:22

Sä länge allt flyter på och går sin väg ser allt likadant ut. Frågan är hur man agerar när något strular, blir tokigt, eller kanske riktigt illa. Om man rycker på axlarna och tänker att ja ja, detta blir en bra lärdom inför nästa situation, eller bannar sig, svär över sitt misstag, ältar vad man borde gjort, slår på sig själv för sin miss?

Harvardforskaren Richard j Davidson beskriver i sin bok "The Emotional Brain" att detta är ett personlighetsdrag som ser olika ut från början, där somliga ramlar ned i ett svart hål vid motgång, medan andra skakar av sig och reser sig likt en katt som ställer sig på alla fyra efter ett fall. Dock innebär detta inte att det behöver vara konstant. Vi kan alla träna upp förmågan att ta motgångar på så konstruktivt vis som möjligt.

I terapirummet blir detta drag tydligt.  Vi råkar alla ut för motgångar i livet och mer och mer tydligt har det blivit för mig hur viktig denna hantering är. Ofta är det inte missar eller motgångarna i sig som leder till det riktiga lidandet utan ältande tankar och destruktiva cirklar det kan leda till. Faller man, börjar slå på sig själv, anklaga sig själv, får ångest, dövar det med mat eller alkohol, får ångest över det, drar sig undan....så är den onda cirkeln snart ett faktum.

En liknelse är att slå i tån i ett bord. Det händer oss alla och det gör förbaskat ont en stund. Börjar vi dock anklaga oss själva för att vi varit så klantiga och gått in i bordet, banna oss för att det hänt, oroa oss för vad vår onda tå ska ställa till med etc så gör vi smärtan till ett lidande.

Vare sig jag arbetat med klienter inom primärvård, företagshälsovård, missbruksvård eller tung psykiatri ser jag mönstret. Inte sällan är det just en liten smäll i livet som kan ha lett till onda cirklar. Det är en konst att centrera smärta och inte göra den till ett oändigt lidande som sätter krokben för framtiden.

Precis som professor Richard Davidsson tror jag vi föds med en viss läggning gällande detta. Jag tror också vi har formats mycket under vår uppväxt, hur vi blivit emottagna när vi haft bekymmer, vilket mentalt prat till oss själva vi lärt in. Jag är idag också övertygad om att dessa mönster kan läras om. Precis som när vi ska ändra vilket tankemönster eller beteende som helst så handlar det om att stanna upp, bli medvetna, acceptera att vi har det mentala tjatter vi har och lite försiktigt rucka på det. Likt när vi ska lära in ett nytt språk kommer ursprungsspråket att komma spontant en längre tid, innan vi automatiskt tänker på det nya språket. Kanske får man acceptera tankar som "å vilket idiot jag är" och låta de vara utan att för det tro på tanken och låta den hindra nästa steg.

Självmedkänsla som bland annat beskrivs i SvD jurnalistens bok "Självmedkänsla: hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra" är ett aktuellt ämne.

Med hjärnforskningens nya rön kan vi idag se hur olika tankesätt påverkar oss. Vi vet att vårt inre självprat kan påverka vår kemi, vårt immunförsvar, stress, ångest, ja hela vår natur. Kanske blir det som man i årets Global Education och Skill Forum förutspådde - förutom matematik kommer vi i framtida skolor även lära oss förmågor som öppenhet, nyfikenhet och en ickedömande attityd.

IMG_0241

Blir spännande att följa utvecklingen! kram/Gabriella

 

 

 

 

 

 

 

obs - om du läser detta och får dömande tankar som " å jag är verkligen inte bra att hantera motgångar". Då kan du börja träna redan nu på att inte döma dina dömande tankar.  Stanna upp och notera  dina tankar.  Låt dem vara,  klappa dig själv på axeln för att du noterade dem, andas, och säg till dig själv "Ok, jag kanske ej har de tankar jag vill ha just nu, men nu är det så och vill jag så kan jag jobba på detta. Det hjälper inte mig att jag slår på mig själv för detta" .Det handlar inte om att "lyckas/misslyckas", det handlar om att vara en hjälpande coach mot sig själv....återigen....vi kan bara göra vad vi kan i stunden.....

Kommentera

Smart Google - att tänka på arbetskraftens hjärnor!

Av Gabriella Svanberg den 2015-03-12 09:24

IMG_1468_2

 

http://www.bloomberg.com/news/videos/2015-03-10/how-google-uses-yoga-meditation-to-increase-productivity

IMG_1469_2

 

Gopi Kallayil berättar om sitt arbete inom Google som spridit sig världen över.

Go Google! Viktigt att sätta sig in i hur hjärnan fungerar om vi ska hålla vår arbetskraft fokuserade, presterande och friska! /Gabriella

Kommentera

Återhämtning på olika vis

Av Gabriella Svanberg den 2015-03-05 08:02

Jag läser i Idagsidan i SvD om  läkaren Pia Dellson som gick in i väggen. Jag tänker på våra stackars hjärnor och hur lätt det är att bli överansträngd idag! På den mottagning jag arbetar på brukar vi  jämföra en utbränd hjärna med en överansträngd lårmuskel. Precis som att vi ordineras återhämtning om vi tränat för hårt ordineras vi återhämtning för vår hjärna som kämpat för hårt.

IMG_1462

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lika svårt som det är att svara på frågan om vem som kan få en överansträngd lårmuskel är det att svara på vem som kan bli utbränd. Givetvis kan vi alla drabbas (även om vi inte alltid vill tro det), men processen kan se olika ut. Somliga är omedvetna medan andra maxar medvetet och vet att de lever på en farlig gräns. Maxar man hårt, blir det extra viktigt med återhämtning. Jag brukar även där jämföra det hela med idrott eller tankande av en bil. Kör vi fort behöver vi tanka oftare,  maxar vi vår träning behöver vi mer återhämtning. Ganska självklart egentligen. Eller hur!?

När vår hjärna är ansträngd behöver den få slappna av och vi kan komma in i detta avslappnande tillstånd på många olika sätt. Tänk er skillnaden mellan en hjärna som aktivt analyserar, räknar, bedömer, arbetar hårt kontra en hjärna som avslappnat lutar sig tillbaka och insuper en solnedgång på icke-dömande vis.

IMG_0683

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När vi jobbar med stresshantering handlar det om att skräddarsy lösningar från person till person. Förutom att jobba med vad som är våra stressorer så gäller det att hitta en skräddarsydd återhämtning. Vi har alla våra olika sätt att återhämta oss på och listan på olika metoder är lång. Egentligen handlar det om själva upplevelsen, att känna att man kan pusta ut, få ned axlarna och finna ett lugn.

Förutom styrketräning, yoga  och sömn kan det handla om att ta promenader, vara ute i naturen, uppleva "solnedgångsmode" via mindfulnessövningar, men även musiklyssnande eller tittande på youtubeklipp på söta kattungar.kattsötis

 

I senaste bloggen från Doktorn beskrivs en vetenskaplig studie:

" the power of Kawaii" om hur tittande på youtubeklipp på söta kattungar kan ge signifikanta effekter på återhämtning.  Även sjungande i kör, snickrande, påtande i trädgården är återhämtningsstrategier många väljer såsom att bara sitta rakt upp och ned och andas en stund.

Personligen har jag mycket gott att säga om mindfulnessträning och även musik tror jag vi i framtiden kommer använda mer och mer. Några minuter per dag kan spela en avgörande roll!

Vi gör så gott vi kan! ta hand om er vänner! /Gabriella

IMG_1871

 

Kommentera

Fokus - hett inom hjärnforskning

Av Gabriella Svanberg den 2015-02-26 15:18

IMG_1238

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag kom det senaste numret av Holone - tidskriften om modern hjärnforskning. Jag läser om vetenskapliga artiklar som belyser det jag själv tror så mycket på. Träning av fokus! I min egen studie som snart är klar har vi utvärderat träning av just dessa tre fokus som nämns i vetenskapsjournalisten Daniel Golemans bok - Focus - The Hidden Drive of Excellence. 1) Fokus inåt 2)mot andra 3)mot yttre system. Det kan låta enkelt, men är en konst.

Här talas om denna förmåga för utvecklande av EQ och odlandet av den "gode ledaren" och i vår studie har vi utvärderat samma förmågor inom LVM-vården (lagen om vård av missbruk). Där kvinnor och män med ett mycket tungt missbruk har fått träna på fokus. På olika vis kan det hjälpa oss alla vilka vi än är och i vilken situation vi än befinner oss i.

 

IMG_1242

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_1244

IMG_1245

 

IMG_1246

 

IMG_1190

Genom att välja när vi ska rikta vårt fokus inåt, på andra eller ut på hela omvärlden kan vi likt en kameralins parera oss fram i livet. Ibland är det en fördel att kunna hålla kvar vårt fokus på en liten detalj, men ibland gynnas vi av konsten att släppa.

Bilden nedan ger en god överblick av alla olika delar vi kan träna upp genom samma fokusträning och jag ser fram emot att snart kunna delge resultaten av vår studie inom missbruksvården!Där har vi framförallt titta på de exekutiva funktionerna såsom impulskontroll, planering och emotionell reglering.

IMG_1199

 

Ett intressant TED.com klipp som också berör detta med konsten att ta hand om sig och sina känslor är Guy Winch som talar om hur bra vi är på att ta hand om fysisk smärta men inte vår emotionella smärta.

 

Det ligger mycket i det!

Gabriella

 

Kommentera

Vi kan vara i "synk" eller i disharmoni med en människa

Av Gabriella Svanberg den 2015-02-19 22:31

Som gammal musikelev kan jag inte låta bli att tänka på stämmor. Vi stämmer in med människor och känner när vi är i samklang. Jag  har länge funderat på känslan. Känslan av att synka med en människa. Den där känslan vi kan få ganska snabbt när vi träffar någon. Till och med bara genom ögonkontakt. När vi på riktigt ser varandra på totalt ickedömande vis. Det får själen att le och vi mår bra. Jag har försökt sätta ord på känslan och förstå det hela utifrån neuropsykologisk synvikel och jag har funnit svar.

Olika system i vår hjärna utvecklas och aktiveras för vår överlevnad och reproduktion. Bland annat har vi spegelneuroner som utvecklas redan vid 6 månaders ålder som hjälper oss att känna det andra känner. Det är dessa små neuroner som gör att vi gapar när vi matar en bebis, att vi nästan lyfter från soffan när någon på tv tar sats för det där höjdhoppet i VM.

Olika system i vår hjärna gör att vi omedvetet och automatiskt observerar andras små subtila rörelsemönster. Det kan vara ett lyft av ett ögonbryn, rörelse av en hand. Vi är olika känsliga för dessa subtila koder och studier visar hur kärlekspar rör sig i samklang utan att de ens är medvetna om det. För den känsligas öga blir detta märkbart och denne kan lättare avgöra vilka som har känslor för varandra. Studier visar att även klienter och terapeuter börjar röra sig i samklang.

Att dela fokus med en annan människa och rent bokstavligt hamna i samklang där neuropsykologiska kopplingar går i samma banor, samma mönster kan liknas vid två klockor som börjar ticka i takt.

Med samma system (anterior insula) som vi känner vår egen smärta med, känner vi andras. Har vi svårt att förstå och sätta ord på våra egna känslor kan vi ha svårt att förstå andras. Det betyder dock inte att vi inte känner. Vi kan känna utan att förstå (se Tania Singer director of the social neuroscience department in Leipzig, Tyskland.

Precis som att vi kan träna upp vår musikaliska finkänslighet. Jobba upp vår musikaliska ådra att höra de små nyanserna i både ton och styrka, kan vi träna upp denna avläsningsförmåga. Tränar vi på att "tune in" i oss själva, får vi också lättare att "tune-in" i någon annan. Precis som att goda fotbollssspelare har god spelförståelse kan detta liknas vid god människoförståelse. Avläsning av både kroppssspråk, ton och takt och synkning för att stämma ihop sig med olika personer. Att säga "hon är en god kandidat för detta jobb" och höja ögonbrynen och nicka under ordet god ger en positiv signal. Att säga samma mening och höja ögonbrynen och nicka efter att man sagt ordet god kan istället ge en sarkastisk känsla. Precis som i musiken är det de där nyanserna som gör skillnaden.

Intressant eller hur!?

IMG_0090

kram

Gabriella

Kommentera

Förhindra "time-out" genom daglig "time-in"!

Av Gabriella Svanberg den 2015-02-12 08:57

Bilden är tagen ur Harvard professor Daniel j.Siegels bok Brainstorm där professor Siegel beskriver vikten av just en "time-in". Hur det hjälper oss att 1)  få bättre koll på oss själva, våra tankar, våra känslor, fysiska kroppsförnimmelser etc 2) sätta oss in i andra människor (empati) och 3) bättre integrera  1 och 2, vilket är grunden i ett gott EQ - Emotionell intelligens.

IMG_0860

Vi kan ta en time-in på många olika sätt. Det är så lätt och så svårt på samma gång. Bara att sätta dig ned och följa din andning några andetag är att centrera ditt fokus inåt. Att ställa dig frågan hur känns det i min mage just nu, bara observera, utforska utan att döma eller värdera. Att stanna upp och känna efter hur det känns i din rygg....

Att stanna upp och titta på din kollega och fråga dig, på riktigt fråga dig "vad som pågår i hans/hennes sinne just nu". Utan att döma, utan att värdera, bara notera vilka tankar som dyker upp...Bara det i sig är en träning i att rikta ditt fokus på någon annan.

En liten övning Professor Siegel beskriver i sin bok är att ex stänga av ljudet på sin TV och titta på programmet. Bara notera dina tankar, hur du börjar tolka och analysera, skapa dig en föreställning av vad de pratar om, vad som händer. Den stora och viktiga skillnaden är om vi tror på detta mentala tjatter eller inte. Att notera vad som är dina inre tankar och vad som är sanningar. Det är en träning precis som coreträning på SATS. Förmågan att rikta ditt fokus inåt, utåt eller låta det integreras.

Inom mitt arbete på företagshälsovård träffar jag så gott som dagligen utbrända chefer. Högpresterande människor som lider av otillräcklighetstankar. Människor som bombarderas av både yttre och inre krav. En av mina rekommendationer är att ta en daglig "time-in". Efter att nu ha arbetat i 10 år med den målgruppen kan jag med handen på hjärtat säga att många har glädje av det. Många beskriver att de tidigare inte varit medvetna om hur mkt mentalt tjatter de haft/har och hur många dömande, kravfyllda tankar som jagat dem. Vi har alla vår egen personliga domare/coach inom oss och endast genom "time-in" kan vi lära känna den och faktiskt påverka och förändra den rösten - om vi vill.

Ta hand om er vänner! /Gabriella

Kommentera

Hjärnforskning - Davos World Economic Forum 2015

Av Gabriella Svanberg den 2015-01-29 09:41

IMG_3163

 

Hej vänner!

Hjärnforskning var ett hett ämne vid årets World Economic Forum i Davos. Bland annat deltog chefen för National institute of Mental Health i USA och hjärnforskaren Richard Davidson. De talade om vad som är aktuellt inom hjärnforskning och om positiva effekter av mindfulnessträning. De förklarade att träningen visar påtagligt goda effekter vid ex depression och ångest som över 350 miljoner människor sägs lida av!!

De talade om intressanta studier inom smärta. Om det faktum att om vi människor vet att vi snart ska få ont så triggas våra smärtcentra i hjärnan redan innan. Efter att vi har utsatts för smärta så är våra områden i hjärnan också aktiverade ett tag efteråt. De som tränar mindfulness/fokusträning visar dock ett minimerat lidande. Inte i stunden under smärtan men innan och efter. Man kan säga att lidandet är centrerat. Om man jämför detta med ångest (oro inför något) och depression (ältande) så kan vi tänka oss att vi med mindfulnessträning kan minimera det onödiga lidandet även där. Minimera oro och minimera ältande!

Lyssna på länken om du vill höra detta intressanta inlägg:

IMG_4006

https://effortlessmindfulness.wordpress.com/2015/01/27/richard-davidson-and-thomas-insel-discuss-the-brain-mental-health-mindfulness/?shared=email&msg=fail

Gå gärna in på mindfulnesscenter om du vill veta mer och även börja med denna träning själv. Personligen finns det inget psykologiskt redskap jag har mer nytta av.

Förutom att jag själv arbetat med metoden för egen del har jag som psykolog arbetat med metoden på många olika håll. Började att arbeta med människor med en psykosproblematik på en psykiatrisk mottagning i Stockholm, arbetade där även med metoden för personer med instabil personlighet (Borderline). Har senare arbetat med metoden för människor med stressproblematik inom företagshälsovård samt inom missbruksvård för personer med missbruk och /eller ADHD.

Med andra ord: att minimera onödigt lidande kan vara något för oss alla.

Allt gott till er! /Gabriella

(OBS: Bilden är tagen i Davos december 2014 och inte under World Economic Forum nu i januari 2015)

 

Kommentera

Upplevd orättvisa motverkar empati

Av Gabriella Svanberg den 2015-01-08 22:50

Det kan vara svårt att förstå hur vi människor kan vara så hatiska som vi kan. Så fanatiska, så empatilösa, så apatiska, så fantasilösa. Jag försöker att förstå och neuropsykologin ger mig några intressanta svar.

I en studie har man studerat hur vår empati triggas olika beroende på vad vi tycker om människan som lider. Man har satt upp ekonomiska spel och låtit somliga agera rättvist medan andra fått agera "bad guys" och agera orättvist. När samma personer sedan utsatts för smärta har empatin triggats gällande de rättvisa medan åskådare istället fått hämndkänslor för de personer som agerat orättvist. Vill du läsa mer om studien se här: Det kan hjälpa oss att förstå hur människor kan begå bestialiska mord på människor. Människor som de föraktar och fruktar och inte känner någon empati för.

Andra studier visar vilka effekter empatiskt bemötande faktiskt kan ha och vad motsatsen kan leda till. När vi lider och bemöts av någon som på riktigt bryr sig och försöker förstå lugnas vårt system och vi känner oss lyssnade på och förstådda ( se studie). Det leder till ett välbefinnande som också fysiologiskt kan mätas och ge positiva effekter.

Man kan dela upp empati i olika delar:

1) kognitiv empati  - vår förmåga att förstå hur andra känner

2) emotionell empati - vår förmåga att känna det någon annan känner

3)medkänsla - att inte bara känna med, utan att också känna en impuls att vilja hjälpa.

Mycket handlar om fokus. Hur stor del vi riktar mot oss själva, mot andra runt oss och mot omvärlden i större perspektiv. Konsten är att få en balans mellan de olika fokus och flexibelt se situationer från olika vinklar.

Tänker du:

" Om jag stannar och hjälper denna man, vad kommer då att hända med mig?"

eller

"Om jag inte stannar och hjälper denna man, vad kommer då hända med honom"?

I en studie har man studerat olika ledare där en ledare peppade sina anställda genom att säga att "vi ska vara bättre än våra konkurrenter" och en annan genom att säga " vi ska bygga upp en fantastisk miljö". Vem tror ni inspirerade sina anställda mest?

Man studerade ledarnas hjärnor och den mer empatiska ledaren som tänkte mer på sin omvärld uppvisade ökad aktivitet i det hjärnområde som har att göra med såväl fokus inåt som fokus utåt. Det område som integrerar tankar och känslor. Se studie:

Hur riktar du ditt? Hur riktar jag mitt? Något som tål att reflekteras över.

Var riktar du ditt fokus just nu? I detta ögonblick? /Gabriella

Kommentarer

Johanna skrev 2015-01-16 10:48:

Hej!
väldigt intressant!
Jag har precis "ramlat" in här på din blogg och börjat läsa, fantastiskt bra och intressant blogg, älskar kombinationen av lättlästa inlägg o forskningsförankring !! Tack för att du skriver:)

Kommentera

Sätt rätt kravnivå

Av Gabriella Svanberg den 2014-12-18 15:36

KRAVKRAVKRAVKRAVKRAV.........

Denna tid är fylld av krav. Krav som samhället och vi själva ställer på oss. Vi känner att vi "ska" och "måste" en massa saker och dessutom "borde" vi känna julefrid.

Jag vill skicka en julhälsning och mina varmaste tankar till Dig, vem du än är, var du än befinner dig och vad du än kämpar med.

Jag far själv runt som en tok i dessa tider och försöker göra mitt bästa för att räcka till. Då jag i mitt arbete träffar människor inom  företagshälsovård, primärvård, psykiatri och missbruksvård  så vet jag att vi alla på ett eller annat vis kämpar på olika sätt beroende på var i livet vi befinner oss. Somliga stressar för att knyta ihop alla trådar på jobbet, hålla det där sista föredraget eller som chef ordna en julmiddag för all sin personal. Andra kämpar för att hinna med barnens avslutningar, fixa presenter till nära och kära, handla mat och göra det lite extra. Somliga kämpar med sin ensamhet, sorg smärta, sjukdom eller missbruk.

Då mitt jobb är att hjälpa människor att hantera sin stress och sina liv håller jag ögonen öppna för allt som kan vara till hjälp. Allt som hjälper oss människor att navigera oss fram i livet med de resurser vi i stunden har.

Jag vill inte mästra eller pracka på er några ytterligare KRAV. Jag vill bara dela med mig av min egen medicin. Det jag funnit som hjälper mig mest att hantera vardagen och stressen. Det är inte en avslappningsmetod, det är en attityd till livet.

Det handlar om att ställa in sitt fokus på rätt kravnivå från stund till stund. Vore jag golfare skulle jag uttrycka det som att välja rätt handicap.  Ställer man in det för lågt kanske man känner sig "misslyckad" efter varje runda och ligger det för högt blir det för enkelt. Det handlar om att hitta en lagom utmanande nivå och flexibelt kunna acceptera om saker ibland inte blir som vi tänkt oss. Det handlar om att se sina inre och yttre krav, skapa en distans och välja om vi ska agera på dem eller inte....från stund till stund....Det ger ett lugn och en känsla av krontroll.

Se nyhetsankaret Dan Harris beskriva hur han hanterar sin stress

Leo Babauta sammanfattar dessa zen attityder och hur de kan hjälpa oss

Vi gör så gott vi kan det är allt vi kan!

IMG_2466

Gabriella

 

 

 

 

Kommentera

Visa 10 äldre blogginlägg »

Gabriella Svanberg

Gabriella Svanberg
Gör: legitimerad psykolog med en femårig universitetsutbildning i botten. Hon har en bred yrkeserfarenhet och har i 10 år arbetat inom vuxenpsykiatrin på Karolinska sjukhuset, på LVM-hem med missbruksvård, samt på ungdomsfängelser och HVB-hem. Jag är idag privatpraktiserande med samarbete inom företagshälsovård och primärvård.

Intressen: Människor och kulturer. Varför vi gör som vi gör och är som vi är. Att vara med mina tre barn 8, 6 och 3 år och se dem skratta.

Hjärtefråga: Många! Skulle vilja lyfta upp vikten av medmänsklighet och ett mer lösningsfokuserat arbetssätt inom psykiatrin. Skulle vilja vara med och skapa möjligheter till meningsfull sysselsättning och arbete för långtidsarbetslösa. Det finns många oslipade diamanter där ute som skulle kunna göra en fantastisk insats och må bra om de fick chansen! Brinner också för missbruksvård och förebyggande insatser för ungdomar. Och sist men inte minst, stressen, vår käre vän som vi måste lära oss att hantera.

Kontakt: gabriella.svanberg@sollevi.se

Våra aktuella bloggar

Bloggarkivet

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

15 000 marschaller: En magisk onsdagskväll med Star for Life. 15 000 marschaller tändes på Gärdet i Stockholm där varje köpt marschall bidrar till deras verksamhet för utsatta barn och ungdomar i Sydafrika och Namibia... Läs mer »

Insamling för kvinnors hälsa

Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa