Gabriella Svanberg

Hälsoångest - när rädslan för sjukdom gör oss sjuka

Av Gabriella Svanberg den 2014-10-23 20:27

 

 

Var god dröj när du ska googla symtom

Kommentera

LVM konferens i Malmö

Av Gabriella Svanberg den 2014-10-16 18:47


Kommentera

Empati sliter på oss, medkänsla ger oss energi!

Av Gabriella Svanberg den 2014-10-09 20:40

Tidigare har vi trott att empati och medkänsla är samma sak. Idag vet vi att så ej är fallet.  Med modern hjärnforskning kan vi se att olika delar av hjärnan reagerar olika beroende på hur vi uppfattar vår omvärld. Små nyanser kan göra stor skillnad.

IMG_2208

 

IMG_2207

Kommentera

Man kan träna upp hjärnans alfa-rytm och få bättre filtreringsförmåga.

Av Gabriella Svanberg den 2014-10-02 21:05

När hjärnan är alert och effektiv producerar den Beta-vågor (13-30 Hz). När hjärnan är helt avslappnad som i tidigt sömnstadium ger den ifrån sig långsamma Theta-vågor (4-8 Hz) och när den är riktigt lugn som när vi sover djupt är det Delta-vågor som råder (1-3 Hz). Vid medveten närvaro såsom under mindfulnessträning är det Alfa-vågor som dominerar.

IMG_0131

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I senaste numret av Holone kan man läsa om mindfulnessforskaren Sara Lazars artikel i Frontiers in Human Neuroscience. Hon förklarar hur vi under mindfulnessövningar tränar upp vår alfarytm som hjälper oss med filtrering av intryck. Genom att rikta vår uppmärksamhet mot olika kroppsdelar eller yttre ting över vi upp vår förmåga att styra vårt fokus, vår strålkastare som vi kan belysa olika saker med. Det strålkastarljus som kan zoma in på en detalj med smalt fokus eller med vidvinkelperspektiv visar hela panoramabilden.

Vid MIT, Massachusetts Institute of Technology och Harvard jämför man alfavågor hos de som tränat mindfulness och de som ej har det. Personer som tränat mindfulness var snabbare i att sätta på och stänga av sin alfarytm. Blir man duktig på detta blir man automatiskt bättre på att filtrera information. Detta innebär att man lättare kan filtrera sitt tankeflöde (tankar, bilder)  och på så vis även filtrera bort onödigt lidande. Man blir också bättre på att notera sitt tankeflöde och sin förmåga att se vad det är man zoomar in och ut på.

för fullständig artikel se Kerr CE et al. Frontiers in Human Neuroscience.

Detta synsätt öppnar nya dörrar och kan ge oss en ytterligare förklaring till varför uppmärksamhetsträning hjälper mot stress, nedstämdhet och kronisk smärta.

Ta hand om er och er alfa-rytm! /Gabriella

 

Kommentera

Signalsubstanser och hjärnan

Av Gabriella Svanberg den 2014-09-24 20:40

Info kommer ...

 

Läs mer om signalsubstanserna i vår hjärna

 

Kommentera

missbruksprojektet - ACT för LVM fortsätter

Av Gabriella Svanberg den 2014-09-10 07:17

IMG_1287

 

 

I januari 2013 fick jag ok från SiS, Statens institutions Styrelse, att bedriva projektet - ACT för LVM. Jag och ett antal kollegor skulle få chans att vetenskapligt utvärdera behandlingsmetoden på tre av landets behandlingshem för människor med ett tungt missbruk.

ACT, Acceptance and Commitment Therapy finns idag på flera av landets mottagningar för stress, ångest och depression och är även stort inom smärtbehandling. Det finns manualer gjorda för ungdomar och för människor med stressproblematik, men vi ansåg inte att de var helt passande för vår målgrupp.  Vår målgrupp var människor som inte sällan bodde på gatan, som ofta blivit av med barnen på grund av misär och missbruk. Klienter med emotionella sår från barndomen och ännu fler trauman från livet som kantats av utnyttjande av både kropp och själ.

Många av de klienter jag träffat under åren har haft svårt att möta sig i spegeln. Efter många års dövande och drogande för att slippa känslor är det traumatiskt att våga se. Bara en glimt av verkligheten kan vara svår.

I ACT ingår ingen moralpredikan.  Varje individ får själv ta steg i sin egen värderade riktning. Det som erbjuds och ingår i modellen är redskap för att stanna upp och våga se verkligheten precis som den är. Varken bättre eller sämre. Att se den på ett ickedömande vis, stå ut, andas och med eftertanke ta nästa steg. Likt ett shape pass på SATS tränas olika färdigheter varav acceptans är en viktig färdighet. Med dagens vetskap om hjärnans plasticitet vet vi att man kan träna sin hjärna likt muskler på sin kropp.

IMG_1276

Med hjälp av statistikprofessor Ingrid Munck har vi gjort för- och eftermätningar efter konstens alla regler och responsen är över förväntan!

Det är fantastiskt att höra dessa män och kvinnor beskriva vikten av redskap att hantera tankar och känslor med. Just den ström av information som de ofta dövat. Det är ingen mirakelkul.  Det handlar om träning av ett nytt förhållningssätt. Träning av att reglera sitt fokus och vidga perspektiv på flexibelt vis. Det tar tid och kräver eget engagemang, men klienterna på samtliga tre hem har varit positiva till träningen och grupper har fortsatt även efter att projektet är avslutat. Innan jag drog igång projektet sa somliga kollegor till mig att jag inte ens skulle kunna få ihop en grupp. Jag är glad att jag inte lyssnade för mycket på de orden. Jag anade att det skulle gå och blir rörd när jag tänker på klienternas respons.

Utvärderingar av implementering, genomförbarhet, respons, och effekt på klienternas mående är klart. Mitt nästa steg är att skriva en vetenskaplig artikel som fokuserar på mätningar av exekutiva funktioner.

Viktigt att påpeka är att det är en pilotstudie och att ej för stora slutsatser kan dras baserat enbart på dessa resultat. Helt klart är dock att det vi ser är så pass positivt att vidare fullskalig studie uppmuntras!

Vill ni läsa hela artikeln se: HVB & LSS världen

Vill ni veta mer om projektet får ni gärna höra av er till mig: gabriella.svanberg@gmail.com

Allt gott till er alla!

Gabriella

 

Kommentera

Robin Williams tragiska bortgång får oss att stanna upp

Av Gabriella Svanberg den 2014-08-14 21:38

Jag läser en fin artikel skriven av Leg. Psykolog Tanja Suhinina:  "Robin Williams får oss att prata om psykisk ohälsa". Hon skildrar vad psykisk ohälsa egentligen är. Den psykiska ohälsa som finns runt oss i vardagen, men som vi ofta inte "förstår".

"I vardagen är psykisk ohälsa inte Nisse som du vet har en diagnos. I vardagen är psykisk ohälsa oftast mer eller mindre knepiga människor".

Jag sitter vid mitt skrivbord och  tittar på min kaffekopp och på den pappershög som ligger och väntar på att tas tag i. Den bunten med psykologutredningar som väntar på att knytas ihop.  De människor som väntar på att få en diagnos eller ej, som kämpat i större delen av sitt liv utan att riktigt förstå varför livspusslet varit så svårt. Jag tänker på den intelligenta kvinna som väntar på att få svar på om hon har ADHD eller ej.  Hon som alltid vunnit alla idrottstävlingar i skolan, som alltid kommit på flest idéer och tack vare sin envishet knutit ihop alla lösa trådar.  Hon som  hade flest karlar och flest barn,  som  renoverade en lägenhet samtidigt som hon jobbade dubbla pass. Hon som blev utbränd och började dricka alkohol för att döva sin panikångest. Hon som blev beroende och nu på missbrukshemmet stannat upp och tänker tillbaka på sitt liv.

Jag tänker på han som lidit av social ångest och trots att han varit clownen lidit i det tysta. Han som nu förstår att han alltid lidit av social fobi. Han som tackat nej till alla fester av rädsla att göra bort sig. Han som blivit så nervös inför att stå i kassan att han undvikit att handla mat.

Eller den unga tjejen som nu ska få höra att hon har en asperger diagnos. Hon som aldrig förstått varför hon varit så petig med maten, som trott att hon haft en vanlig ätstörning, men som snarare haft ett kontrollbehov och en oförmåga att känna "lagom".

Dessa och många andra har haft vanliga liv och utåt sett varit lite av dessa "knepiga människor".

Att Robin Williams gått bort är otroligt tragiskt. Att vi stannar upp och tänker till är  bra. Sorgligt bara att en människa ska behöva dö, för att vi ska vakna. Hur ska vi tänka efter före nästa gång? Vi kan inte förvänta oss att vi alltid ska förstå. Det jag hoppas är att vi ska kunna bli mer icke dömande mot varandra. Att förstå att vi inte förstår är en stor skillnad från att tycka att den där knepiga personen är en idiot. Den som hela tiden kommer sent, som avbokar varje gång, som aldrig svarar i sin telefon, som pratar och pratar utan att ta en paus.

Kanske får vi nöja oss med att förstå att det finns anledningar till allt och att vi inte ska döma för hårt innan vi har alla pusselbitar på bordet.

/Gabriella

 

 

 

Kommentera

Kan din sociala förmåga mätas i grad av ögonkontakt?

Av Gabriella Svanberg den 2014-08-07 22:36

Mitt intresse för hjärnan gör mig fullt sysselsatt och jag upplever all ny vetenskap som en guldgruva att bottenlöst gräva ur. Det största problemet är tid. Tid att hinna med att hålla sig uppdaterad och följa parallella utvecklingsspår gällande både "hårdvara" (hjärnans anatomi) och "mjukvara" (våra tankar och beteenden).

Jag lär mig mycket genom studier inom neuropsykiatri. ADHD och hela autismspektrum området med bla aspergers syndrom ger bilden av olika gradskillnader av beteenden. När vi förstår de extrema lägena är det lättare att förstå beteenden inom även normalvärden. Vi befinner oss alla på en gradskala av aktivitetsnivå, impulsivitet, rigiditet och social förmåga. Man kan ju befinna sig precis på gränsen, dvs ha stora problem att förstå sociala koder, men trots allt icke uppfylla diagnos.

Jag lyssnar på Wendy Chung i TED.com och om studier där man låter barn titta på videoklipp för att förutse framtida autismproblematik. Man vet idag att människor med asperger eller autism tittar betydligt mindre på ögon både i vardagliga livet och vid tittande på film. Många får således andra fina upplevelser av ljud, detaljer eller annat som fokuseras på.

IMG_0788

 

 

 

 

 

 

 

 

+ på bilden nedan visar att detta spädbarn följer ögonen på flickan på videon. Detta spädbarn kommer ej att utveckla autism.

IMG_0781

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan visas att spädbarnet med autismproblematik fokuserar på annat än på ögonen.

IMG_0783

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det som nu fyller mina tankar är om graden av fokus på ögonkontakt faktiskt korrellerar med vår sociala förmåga/ vår förståelse av andra. Skulle vår placering på denna skala av ögonkontakt faktiskt ligga i linje med hur god social förmåga vi har!? Hur bra vi kan förstå andra människors kroppspråk, förstå hur andra människor tänker och känner, kunna förutse vad andra kommer göra näst?

Jag förväntar mig inget ja eller nej-svar på denna fråga. Vår fantastiska hjärna är mer komplex än så, men jag skulle inte bli förvånad om man i framtiden började använda detta med ögonrörelsemätning mer vid olika urval av social kompetens även inom "normalvärden". Dvs att personer med god social förmåga kan mätas för utval eller finslipningar inom området.

Detta var dagens tankar!

Ta  hand om er!

/Gabriella

 

Kommentera

SMART recovery

Av Gabriella Svanberg den 2014-07-31 22:29

Jag träffade härom dagen en man som kämpat med ett tungt blandmissbruk. Han hade kämpat i den snåriga vården i Sverige men inte hittat något passande alternativ för honom. Han ville ha vetenskapligt baserat stöd, ville lära sig om de kemiska processer vid en avtändning och vad olika droger kan ha gjort med hans kropp. Han ville ha stöd de tider på dygnet som var svårast för honom och en öppenvårdsmottagning med öppet tider 08.00-17.00 och telefontid på tisdagar mellan 10.00-11.00 blev för fyrkantigt för honom. Hans panikångest hindrade honom från att komma ut och social fobi var ett hinder när det gällde AA grupper på stan. När han berättade denna historia var han helt ren sedan en tid och berättade att han hade mycket att tacka den amerikanska organisationen SMART Recovery.

Det är ett forum fyllt med fakta, bloggar och chattar och även tidsbestämda "online" möten för den som vill vara med. För att följa nya vetenskapliga rön finns podcasts med föreläsningar av framstående forskare i världen. Idén låter i mina öron smart!

Jag har själv ingen erfarenhet av denna organisation, men då jag träffat ett bevis för att det hjälpt en individ på så positivt vis blir jag nyfiken. Detta skall jag utforksa vidare och spontant tycker jag att det låter ypperligt med stöd när på dygnet man vill, även i de svåraste tillstånd då man inte kan förmå sig kliva utanför dörren! Hjälpen behöver nå individer där de är!

/Gabriella

 

Kommentera

Spelförståelse kan mätas i hjärnan

Av Gabriella Svanberg den 2014-07-17 22:35

Hur gör Iniesta och Messi för att vara på rätt plats vid rätt tid? veta var de ska sätta ned foten? när de ska passa och när de ska skjuta i mål?

Det kallas spelförståelse, att hela tiden anpassa sig till nya situationer. Att vara dynamisk och kreativ och psykologiskt flexibel.

IMG_9684

 

Hjärnforksare har studerat toppspelarnas hjärnfunktioner och sett att deras exekutiva funktioner är extremt goda. De exekutiva funktionerna är just de delar som jobbar med informationsbearbetning och planerar, strukturerar, analyserar och verkställer eller håller tillbaka impulser.

IMG_9679

Predrag Petrovic, läkare och hjärnforskare vid Karolinska Institutet berättar i tv inslaget om aktuell studie där han tillsammans med sina kollegor studerat internationella forbolsspelares hjärnor.  Se inslaget  här: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fotbollsspelare-har-annorlunda-hjarnor

Detta är ej förvånande för den som  intresserar sig för neuropsykologi, men det är fantastiskt att se att resultaten var så markanta, att spelarna hade så mycket bättre exekutiv funktion.  För mig som jobbar med träningsprogram för just exekutiva funktioner leder det till spännande tankar. Vi återkommer till den vanliga frågeställningen arv eller miljö!? Hur mycket kan vi träna upp våra exekutiva funktioner? Hur bra var spelarnas funktioner från början? och hur mycket har de tränats upp av sitt spelande?  Kan även du och jag bli den där toppspelaren?:)

Nu är det ju ej enbart exektutiv funktion som spelarna behöver, men den flexibilitet och kreativa anpassningsförmågan kan ju användas till så mycket mer än på en plan. Samma förmåga kan hjälpa oss att säga rätt sak vid rätt tillfälle, söka jobb eller se rätt person vid rätt tillfälle. Helt enkelt sätta våra fötter i livet på rätt plats vid rätt tillfälle!

Spännande spännande!

Gabriella

Kommentera

Visa 10 äldre blogginlägg »

Gabriella Svanberg

Gabriella Svanberg
Gör: legitimerad psykolog med en femårig universitetsutbildning i botten. Hon har en bred yrkeserfarenhet och har i 10 år arbetat inom vuxenpsykiatrin på Karolinska sjukhuset, på LVM-hem med missbruksvård, samt på ungdomsfängelser och HVB-hem. Jag är idag privatpraktiserande med samarbete inom företagshälsovård och primärvård.

Intressen: Människor och kulturer. Varför vi gör som vi gör och är som vi är. Att vara med mina tre barn 8, 6 och 3 år och se dem skratta.

Hjärtefråga: Många! Skulle vilja lyfta upp vikten av medmänsklighet och ett mer lösningsfokuserat arbetssätt inom psykiatrin. Skulle vilja vara med och skapa möjligheter till meningsfull sysselsättning och arbete för långtidsarbetslösa. Det finns många oslipade diamanter där ute som skulle kunna göra en fantastisk insats och må bra om de fick chansen! Brinner också för missbruksvård och förebyggande insatser för ungdomar. Och sist men inte minst, stressen, vår käre vän som vi måste lära oss att hantera.

Kontakt: gabriella.svanberg@sollevi.se

Våra aktuella bloggar

Bloggarkivet

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

Vem bryr sig om vad äldre tycker... : Det tycks inte spela någon roll hur många gånger det uppmärksammas - när det gäller förbättring av vård av äldre händer väldigt lite. Varje år presenteras en sjukvårdsrapport från amerikanska Commo... Läs mer »

Forskningsstipendier

Dags att söka Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsas stipendier

Annonser

Köp en eltandborste som gör gott, inte enbart för din mun