Det är annorlunda att vara kvinna med ADHD

ADHD har länge uppfattats som en funktionsnedsättning som framförallt drabbar pojkar och män. Det gör att vården missar flickorna och kvinnorna vilket leder till underdiagnostisering och ett livslångt psykiskt och fysiskt lidande. Det är deras historia som Lotta Borg Skoglund, psykiatriker och forskare, vill berätta i sin nya bok ”ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna”.

Med boken sätter Lotta ljus över ett område som hittills behandlats styvmoderligt i forskarvärlden - nämligen de biologiska skillnader som finns mellan könen i hur ADHD uttrycks. Det är annorlunda att vara flicka eller kvinna och leva med ADHD, och det är oerhört viktigt att dessa kvinnor får diagnos och rätt hjälp i tid.

Lotta har, som specialist i psykiatri och forskare, mångårig erfarenhet inom ADHD-området. Hon är grundare till SMART-psykiatri, och ingår även i en forskargrupp för kvinnliga utryck och riskfaktorer hos flickor och kvinnor med ADHD på Uppsala Universitet.

Men det var framförallt mötet med patienterna som fick henne att skriva boken. Efter att ha lyssnat till alla deras berättelser på olika teman, men alla med samma underliggande budskap, att det är annorlunda att vara flicka eller kvinna med ADHD, vill hon göra deras röster hörda och dela med sig av deras berättelser till en bredare allmänhet.

- Min förhoppning är att boken ska bidra till en ökad kunskap om dessa flickor och kvinnors situation, och göra att vi blir bättre på att upptäcka och ta hand om dem i framtiden, både i vården, skolan och i samhället i stort, säger Lotta.

Bilden av ADHD utgår från män

Majoriteten av all forskning och alla studier av ADHD är gjorda på och av män. Men mäns och kvinnors kroppar ser ut och fungerar på olika sätt, framförallt när det gäller den hormonella miljön.

- Hormonerna varierar kraftigt som vi vet över kvinnans livscykel, säger Lotta, från att flickors äggstockar aktiveras i puberteten, via mensen varje månad, graviditet och amning samt därefter klimakteriet och åldrandet. Vi vet idag att skiftande östrogennivåer påverkar ADHD-symptomen hos en del kvinnor, förklarar Lotta.

Trots att vi också vet att hormonerna har en central påverkan på psyket har detta inte tagits hänsyn till när det gäller hur vi forskar, tänker, diagnosticerar, bemöter och behandlar kvinnor med ADHD. Och detta är något Lotta vill ändra på i framtidens behandling av ADHD.

- Man kan dra paralleller till hjärtsjukvården där man de senaste decennierna har forskat på de olika biologiska skillnaderna och uttrycken av hjärt- och kärlsjukdom hos män och kvinnor och kommit mycket längre än på ADHD området. Här är forskning fortfarande är i sin linda, förklarar Lotta.

Kvinnor saknar ofta ”typiska” ADHD-symptom. Många kvinnor har inte alltid de ”typiska” utåtagerande symptomen utan har ofta ett mer införlivande uttryck. På gruppnivå ser man i forskningen exempelvis att flickorna eller kvinnorna har stora svårigheter med uppmärksamhetsproblematiken medan pojkar har tydligare hyperaktivitet. Flickor och kvinnor har med andra ord oftare ADD, som är en variant av ADHD, utan överaktiviteten än ADHD. Även den samsjuklighet som är kopplad till ADHD, skiljer sig åt mellan könen. Hos kvinnor är t.ex. ångest, depression, ätstörningar och emotionell instabilitet vanligare än hos män med ADHD.

- I många fall har kvinnorna sökt för många av dessa tillstånd i vården utan att någon har förstått att det kan dölj en underliggande ADHD-problematik, förklarar Lotta.

Kvinnors problem ges ofta psykosociala förklaringar.

ADHD är lika vanligt hos män som hos kvinnor i vuxen ålder. Trots det får kvinnor sin diagnos många år senare, vilket innebär underdiagnostisering av ADHD hos kvinnor idag. Att man missar flickor och kvinnor beror även på att deras problem förklaras som psykosociala, som att de ställer höga krav på sig själva, varit med om ett trauma, övergrepp eller har svårt med kompisar. Men när pojkar och män mår psykiskt dåligt är ADHD bland de första förklaringarna.

- Förenklat kan man säga, när kvinnor mår dåligt handlar det om miljön, men när män mår dåligt handlar det om biologi, förklarar Lotta.

Att använda olika förklaringsmodeller är problematiskt eftersom det innebär att kvinnor därmed riskerar få annan typ av behandling.

- Istället för specifik ADHD behandling ordineras ofta antidepressiva läkemedel och samtalsstöd som inte är riktat mot ADHD-problematiken, utan mot känslorelaterade frågor, framhåller Lotta.

Man vet idag att det finns mycket samsjuklighet, både fysisk och psykisk, som är kopplade till ADHD, som missbruk, självskadebeteenden, problem med att hantera både privat- och arbetsliv samt en negativ självbild och låg självkänsla. Det är en ständig kamp för att klara vardagen. Många kvinnor med ADHD vittnar om ett stort psykiskt och fysiskt lidande, de beskriver sina liv som en ständig kamp mot ett hjärnmässigt kaos. För den som har ADHD fungerar hjärnan annorlunda när det gäller att strukturera information, planera, impulskontroll och koncentration och hur belöningssystemet fungerar.

- ADHD behöver ju inte alls vara kopplad till intelligens eller andra personlighetsdrag, betonar Lotta.

Många kvinnor beskriver en överväldigande hjärnstress med kaoset inne i huvudet som något man måste ta kontroll över. Mycket tid går åt att hitta strategier för att klara svårigheterna och för att uppfattas som ”normal ”. Ofta överkompenserar de med prestation och perfektionism. Lotta tror också att kvinnor möjligen döms hårdare än män för problem orsakade av ADHD på grund av samhällets strukturella könsförväntningar.

- Kvinnor som behöver mycket stöd i yrkesrollen, som är oorganiserade, inte kommer ihåg eller tar för mycket plats, eller beter sig utanför ramarna väcker kritik och missnöje, exemplifierar Lotta.

ADHD-problematiken är mycket ärftligt och det är vanligt att många äldre kvinnor får upp ögonen för vad den innebär i samband med att barn eller barnbarn får diagnosen. Plötsligt får man en förståelse för varför man är som man är, vilket också kan förklara en rad misslyckanden, uppbrott och problem som orsakats svårigheterna att klara av vardagslivet.

Mer forskning behövs om kvinnors ADHD. I framtiden vill Lotta se mycket mer forskning om de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och mäns ADHD utifrån ett hormonellt perspektiv. Hennes dröm är att leda ett tvärprofessionellt forskningsteam som tittar på flickor och kvinnors unika utmaningar utifrån könshormoner, preventivmedel och samhällsstrukturers inverkan på sociala och kulturella könsrollsförväntningar.

- Men den största framtida utmaningen ligger helt klart i att bryta ner de könsrollsstrukturerna i dagens samhälle och därmed komma åt det stora ointresset för frågan, avslutar Lotta.

 

Lotta Borg Skoglund

Faktaruta: ADHD hos kvinnor kan misstänkas om:

· Inte svarat på behandling för annan psykiatrisk diagnos

· Har anhöriga med ADHD och/eller beroendesjukdom

· Drabbats av upprepade utmattningstillstånd

· Smärtproblematik som inte kan kopplas till någon annan organisk sjukdom

· Sömnproblematik

· Beroendeproblematik, inkluderat nikotin

 

Faktaruta: ADHD och ADD Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet eller ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten.

Vill du läsa mer eller beställa boken gå in på: https://www.bokus.com/bok/9789127827257/adhd-fran-duktig-flicka-till-utbrand-kvinna/ 

Om du vill följa Lottas kamp för ökad kunskap om flickor och kvinnor med ADHD gå in på Instagram @lottaborgskoglund eller Linkedin Lotta Borg Skoglund.

 

 

Blogg: Lina Forss

Lina Forss

Jag minns min frisör och hur hon brukade behandla mig.: Corona-cut Lina (L): Hej, jag vill beställa tid.  Doktorn (D): Vi tar inte emot patienter nu i corona-tider.  L: Jag har covid-testat mig flera gånger men jag är inte sjuk. Eller jag är... Läs mer »

Donera gärna!

PG: 90 01 52-0, BG: 900-1520, Swish: 123 900 1520