Se klipp från våra seminarier i Almedalen!

Här kan du ta del av klipp från våra seminarer under Almedalsveckan!

 

4 juli   Innovation – Digitala hjälpmedel för äldre

Ny data om allvarliga och kostsamma konsekvenser av läkemedelsbiverkningar i Sverige presenteras, liksom hur nya digitala hjälpmedel kan mildra konsekvenserna.

Helle Wijk -professor omvårdnad Göteborgs Universitet, Göran Sjönell -allmänläkare, grundare Medi Rätt

4 juli    Hjärta som hjärta? Är vi alla lika…?

 

Avrundning av seminariet.

 

Karin Schenck-Gustafsson –Professor, Karolinska institutet, Carina Carnlöf -MScN, leg.sjuksköterska, Karolinska institutet

 

Alexandra Charles von Hofsten presenterar seminariet

 

4 juli    Älska att åldras

Vi lever längre och de äldre blir fler. Det innebär utmaningar för kommuner och landsting. Hur löser vi äldrevården och omsorgen? Tar vi de äldres och deras anhörigas oro på allvar? 

  

 Wilhelmina Hoffman -professor, Demenscentrum och Silviahemmet

 

Maja Fjaestad -statssekreterare, Socialdepartementet, Mats Thorslund -professor, Karolinska Institutet, Susanne Rolfner Suvanto -moderator

 

Alexandra Charles von Hofsten presentrerar 1,6 &2,6 miljonerklubben

 

3 juli   Vi går för kvinnors hälsa, jämlik vård och ett demensvänligt samhälle! 

1.6 & 2,6 miljonerklubben och Svenskt Demenscentrum promenerar i samarbete med Friskis och Svettis!

Efter promenaden och gymnastikpass!

Friskis & Svettis: Frida, Susanne, Melinda & Christer,  Demenscentrum: Wilhelmina Hoffman, och Alexandra!

 

2 juli    Våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor är idag ett samhällsproblem. Det är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett allvarligt folkhälsoproblem. Hur kan vi förebygga våld mot kvinnor?

Våld mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett allvarligt folkhälsoproblem.

Enligt socialstyrelsen är det 11 000 kvinnor som är sjukskrivna pga våld. Europeiska Jämställdhetsinstitutet har räknat att våldet kostar Sverige 40 miljarder i rättskostnader, försäkringar, sjukskrivningar och personligt lidande.

Det är viktigt att vi vågar prata om det och att vi kommer in så tidigt som möjligt i processen för att stoppa och hjälpa till i förebyggande syfte. När polisen kallas in är det ofta för sent. Därför måste vi samverka i skolor och bland unga i sjukvården i förebyggande syfte för att kunna lyfta frågan. Det är var och ens personliga ansvar att arbeta förebyggande mot våld. Polisen har ett kompetenscentrum som arbetar mot våld mot kvinnor. Frågan om pojkar och mäns beteenden måste diskuteras i skolan exempelvis i sex- och samlevnadsundervisningen. Elevernas värderingar är mycket viktiga.

Polisen bygger upp nationella grupper som följer hatbrottsgruppers debatter på nätet, för att stoppa allt de ser som kan sprida otrygghet i samhället.

Många pojkar och män har inte starka positiva förebilder och därför behöver polisen synas mer lokalt som en positiv förebild. Förebilder kan även vara personer inom idrotten, som kan hjälpa ungdomar. Det är bra att samarbeta med idrottsrörelsen i dessa frågor. Våld mot kvinnor innebär många utmaningar för samhället. Vi behöver mer kunskap på ett jämlikt och jämställt sätt.

 

Med bla Anders Thornberg– rikspolischef, Lena Ag– generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten, Monica Green -ordförande UN Women nationell kommitté Sverige, riksdagsledarmot, Lena Nyberg– generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Theréz Randquist

Livefilmat via www.facebook.com/annamariacorazzabildt 

 

Anders Thornberg -Rikspolischef ser mycket allvarligt på våldet mot kvinnor och sa att det är ett av polisens mest prioriterade frågor idag. Det gäller våld i nära relationer med barn och kvinnor. Många kvinnor har fått livslånga problem efter att ha blivit utsatta.  Polisen ska få mer resurser för att satsa på dessa folkhälsoproblem, som är otroligt allvarliga. Polisens nationella strategi handlar om att arbeta mot terrorism och våld mot kvinnor. Vi måste gemensamt arbeta för att förebygga våldet – samhälle, organisationer och polis. Alla måste ta sitt ansvar och anmäla misstänkta brott.

Det allra viktigaste är att alla hjälper till att förebygga våld, så att yngre i utsatta områden och på andra platser, inte hamnar i brottsstatistiken. Samhället måste bryta trenderna av utanförskap. Vi måste tillsammans samarbeta. Det är viktigt att vi reagerar. Ett mycket bra exempel på detta är #metoo. 

 

2 juli   Lyft forskningen på kvinnors vagina

Nyligen skrevs i en vetenskaplig artikel att vagina är ett negligerat organ och författarna frågade sig om någon bryr sig om detta. Det är viktigt att vi bryr oss om forskning på tillstånd som har en negativ inverkan på livskvalitén. Det är viktigt att vi bryr oss om vagina och anslår medel för forskning och att vi gör det nu!

Inger Sundström Poromaa -professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala Universitet

Forskningen på kvinnlig underlivshälsa, är ett oprioriterat forskningsområde. Forskning på genitala delar har ökat under 2000-talet, men endast 10 procent av forskningen görs på kvinnor. Mest forskas det på vår hjärna och en tiondel av all forskning skrivs om vagina. Totalt ökar forskningen, men man prioriterar fortfarande forskningen på män. Kvinnobesvär har låg status. Inom Uppsala universitet arbetar vi med ett fundraising projekt för forskning på kvinnor. Det är viktigt att vi bryr oss om forskning som har negativ inverkan på vår livskvalitet.

 

2 juli    Många drabbas av myom utan att veta vad det är

Myom – muskelknutor på och i livmodern – är den vanligaste godartade tumören hos kvinnor i fertil ålder. Vilka är symtomen? Hur upptäcker man dem?

Mia Lindeberg och Carina Sone, Gedeon Richter Nordics. Myom är muskelknutor på och i livmodern. Det är den vanligaste godartade tumören bland kvinnor i fertil ålder. Kvinnor som får riklig mens kan lida av myom, utan att veta om det. Cirka 40 procent av kvinnor i fertil ålder har myom. Symtomen är rikliga menstruationer, oregelbundna och smärtsamma.

 

2 juli   Operation vid artros?

Cirka en miljon personer över 45 år drabbas av artros i Sverige per år. Behöver man opereras? Hur undviker man operation? Hur undviker man att byta en led?

Marjut Sohlman Carlström, ortoped överläkare, Orthohuman Sturebadet Health Care

Cirka 65 procent av svenskar över 60 år har artros. Många tror att det är en sliten led, men det är brosket på leden som är dåligt. Broskets ämnesomsättning är sjukt. Artros drabbar människor som bor i det ”kalla bältet” dvs i norden. Det är en folksjukdom som är en genetisk utmaning. Många får artros i mindre leder, ofta i stortå leden. Rekommendationerna är att man ska gå ner i vikt, börja simma. I sämsta fall får man kortison, som lindrar värken de första gångerna, men därefter försämrar kortison  artrosen. Olika tillskott gör ingen större skillnad. Det är givetvis bra att tänka på vikten för de som har knä artros. Men ännu viktigare är att träna upp musklerna runtom artrosen. Vilken sport är mer beroende på personens intresse. Att cykla är bra vid knä artros, eftersom man inte belastar knäet direkt då. Det är viktigt att fortsätta med den idrott man är mest intresserad av.

 

2 juli   Ojämlik vård – en för alla, alla för en!

Är vård och bedömningar kopplade till individuella behov och förutsättningar eller styrs föreställning om personen utifrån kön, bakgrund, utbildning, ålder eller bostadsort? Hur ser omhändertagandet för kvinnor ut vid smärta. Vård för lika värde!

 

 

Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Länsstyrelsen Gotland på seminariet, anser att en bättre skola, folkhälsa och en jämlik vård är viktiga parametrar att fokusera på.  De som är lågutbildade har större risk att dö i förtid jämfört med högutbildade kvinnor. Det handlar om att fokusera mer på hälsa och utbildning för en bättre livsstilsmiljö.  Lena Ag, jämställdhetsminister, anser att delaktighet och jämställdhet är viktiga faktorer inom makt, ekonomi, hälsa, hemarbete, utbildning. Dessutom måste vi få  stopp på våldet mot kvinnor, som kostar 40 miljarder kronor.

De senaste 20 åren har målet för jämställdhet varit makt och inflytande. Idag är det även hälsa och utbildning. På de 20 år som gått har inte så mycket förändrats. Kvinnor tjänar fortfarande sämre än män. Kvinnor har börjat komma in på traditionellt manliga arbeten, medan männen inte har kommit in på traditionellt kvinnliga arbeten. Unga outbildade utrikesfödda kvinnor är de som mår sämst. Att satsa på utbildning och hälsa är ett av de mål som Jämställdhetsmyndigheten har idag.

 

 

Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten är en ny myndighet som har funnits i sex månader. Hälsan i Sverige har förbättrats, men ojämlikheten av vården har ökat, säger Lena Ag. Kvinnor upplever mer ohälsa än män, men kvinnor lever längre. I Göteborg har man undersökt hur den geografiska skillnaden kan påverka vår hälsa. Livslängden skiljer sig beroende på var du bor geografiskt. I Göteborgsområdet skiljer livslängden sju år för kvinnor och nio år för män, beroende på var du bor. Studier visar dessutom att kvinnor och män behandlas olika när de söker vård. Man förutsätter ofta att kvinnor kan sköta sig själva och därför får de inte den vård de behöver. Vården måste bli mer jämlik och även ta hänsyn till biologiska könsskillnader om när och hur könsskillnader kan leda till olika behandling. När det gäller ohälsa på grund av våld mot kvinnor innebär det höga kostnader för samhället och för personen. I Sverige kostar våldet mot kvinnorna 40 miljarder i kostnader för rättsväsende, försäkringar och sjukskrivningar. I Sverige är cirka 11 000 kvinnor sjukskrivna på grund av våld.

 

Joanna Adami, rektor Sophiahemmet, läkare, professor

Johanna Adami har nyligen examinerat 250 sjuksköterskor i Blå Hallen. Sjuksköterskor som har ett långt yrkesliv framför sig. Förutom sjuksköterskeutbildningen har de även fått en utbildning i jämställdhet och lika behandling.

En jämlik hälsa och omsorg är en mänsklig rättighet som främjar vårt välbefinnande.

– Jag kommer ihåg när jag examinerades. Då talade Hans Rosling inför oss om att vi var priviligierade att få studera i ett välfärdsland, där god och jämlik hälsa verkade för vårt hälsoliv. Han påpekade att vi måste bekämpa krig och fattigdom, säger Johanna Adami.

Vår ledstjärna är kunskap, fakta och vetenskap och de globala målen – oavsett var vi verkar. Vi måste alla hjälpas åt att förändra och förbättra. Hans Rosling kallades sig för en possibilist!

 

Victora Wahlgren, sakkunnig jämställdhet Blekinge.

Många kvinnor flyttar från Blekinge för att vidareutbilda sig. Men de återvänder inte. Det innebär att de kvinnor som stannar i Blekinge ofta är lågutbildade. Blekinge är ett mycket mansdominerat län med en tung industri och en försvarsindustri. Här behövs ett bättre hälsomedvetande för att barnen ska må bra i framtiden. Kvinnorna är ofta hemma med barn och när det är dags för pensionen har de en mycket låg pension. De oroar sig för sin ekonomi, familjen och den psykiska ohälsan. Därför är det viktigt att hitta en arbetsmarknad i Blekinge och överhuvudtaget på landsorten som lockar ungdomar.