2,6 miljonerklubben

Var snäll mot dig själv
Idag vill jag skriva om att ta hand om sig själv, många gör det-men inte så ofta och många gör det inte-och ganska ofta.

Vi lever år 2010 och för många människor innebär ett vanligt liv mycket stress, för lite sömn och för mycket jobb, Det är större konkurrens på jobbmarknaden idag, vi oroar oss mer för våra relationer, det är ofta knepigt att hinna med hämtning på dagis (och/eller vem som ska lämna och hämta) Vi är rädda för att åldras idag på ett annat sätt och många fler väljer att operera sig.
Hälsan är en ständig press och pekpinne för många, trots att många vet hur de ska göra för att leva hälsosamt, gör de det inte, utan prioriterar annat.

Det är inte lätt att leva idag…

Men tänk om det kan vara det….tänk om det finns en väg runt detta, ett tankesätt som kan hjälpa oss på vägen genom denna vardag som ibland kan innehålla så mycket stress och måsten.

För det är i tanken det börjar, tror jag. Det är våra tankar som bestämmer hur jobbigt en sak är- eller hur kul en sak är.  Ofta är det tankarna om oss själva som sätter käppar i hjulet för vår lycka. Vi tycker inte att vi duger som vi är kanske, vi tycker inte att vi förtjänar att bli älskade eller att vara lyckliga. Men varför då?
Vi är ju underbara, allihop, precis som vi är, tycker jag. Vi föds lyckliga, helt och hållet i kärleken och närvarande i det som sker omkring oss. Sedan händer något, livet händer, och vi känner och tänker och lyssnar inte längre inåt, som ett barn gör. Frågar du ett barn om den vill leka så svarar den helt ärligt från hjärtat, ja eller nej.  När slutade vi egentligen att göra det?

Det jag vill säga här idag på 2.6miljonerbloggen är att jag tycker att vi ska se inåt mer, på oss själva, lyssna, känna, tänka inåt. Och se vad vi får för svar.

Hur ska vi ta hand om oss själva idag 2010? Svaret inifrån mig är att ja ska ta hand om mig själv genom att lyssna efter vad jag behöver för att må bra. Detta är olika för alla, för mig betyder det tid för mig själv, att få umgås med goda vänner och min familj, vara ute i skog och mark, träna och äta bra, läsa, prata, lyssna på musik-allt som ger mig stimulans, för det behöver jag. Precis som jag behöver ha tråkigt ibland också, bara sitta och stirra i väggen en stund eller meditera och släppa alla tankar eller ta en powernap.

Vi är inte ego för att vi sätter oss själva främst, det är när vi gör så som vi får den energi vi behöver för att kunna ge till andra.  När vi lyssnar inåt, tar hand om oss själva, får energi-det är då vi kan sluta stressa, sluta konkurrera, sluta tycka att det är jobbigt att få ihop vardagen. Det är då vi älskar oss själva, tror jag, för det är då vi mår bra och mår vi bra, så går det mesta bra;) Vad spelar det då för roll om vi har en rynka eller två, vi är ändå vackra för vår skönhet, vårt välmående, skiner igenom från insidan.
Så ta bättre hand om dig själv, det kostar inte mer än ditt beslut!

Må väl;)
Hoppas vi ses i eftermiddag på Djurgården och 1.6miljonerklubbens hjärtgåing,
jag och faster Susan kommer gympa igång alla 16.45 på stora scenen, välkomna;)

Hej alla fina, vackra, starka kvinnor som anslutit sig till denna fantastiska och viktiga hemsida och välkomna alla modiga män som surfat in för att läsa vad vi kvinnor sysslar med, tänker och känner om livet;)

Jag vill först presentera mig, jag heter Fanny och som ni kan se i min lilla inforuta så arbetar jag med hälsa. Att leda och att utbilda, och därmed sprida hälsa, är för mig världens bästa arbete. Jag vaknar upp varje dag och känner tacksamhet för att jag får leda andra i träning, inspirera och motivera andra till att ta hand om sig själva, för det är exakt det som sker under ett träningspass hos mig. Jag leder en träningsform som heter Gymping, som är, precis som aerobic och body pump, sin egen träningsform. I gymping får både kropp och knopp sig en omgång; övningarna är figuformande och resultatinriktade, passen leds med mycket glädje, engagemang, energi och hela tiden med tänk känn och närvaro i rörelserna. Deltagarna inspireras och motiveras med musik och tips och råd inom hälsa. Inget pass är sig det andra likt, man vet aldrig vad för spännande som ska hända på ett pass;)

För mer än 43 år sedan äntrade min faster Sveriges träningsscen med sitt alldeles unika koncept. Ingen hade sett träning ledas med en sådan energi, kraft, glädje och fokus. Detta nya, spännande koncept upptäcktes såklart och hamnade på SVT på bästa sändningstid. Kanske har några listat ut vem jag pratar om, för er som fortfarande gissar kan jag berätta att även de kläder som bars på Gympingen var nyskapande och fick nog både en och annan att sätta kaffet i halsen hemma i sofforna. Jag talar såklart om Susan Lanefelt, Sveriges gympadrottning på 80-talet. Med sina glansiga dräkter i pastell och fluffiga benvärmare fick Susan hela Sverige att börja gympa, och det gör hon fortfarande idag- glatt påhejandes av mig, hennes brorsdotter och kollega. För mig har hälsa-att träna och att äta bra- alltid varit viktigt. Vi är en otroligt aktiv och smått galen familj när det gäller att träna, min fina mamma var med i Susan gympinggäng på 80-talet och har sedan dess själv arbetat med hälsa och driver idag ett holistiskt träningscenter. Min pappa har alltid tränat styrketräning, joggat och spelat tennis, min syster var inne på mitt spår ett tag och gick en utbildning i aerobic men bytte inriktning, blev psykolog och utövar nu hjärngymping istället;) Min underbara och absolut magiska pojkvän Fredrik är golftokig och tar varje chans han får till att jaga mig-med skrämmande förtjusning- upp för trappan där hemma, så han bidrar också till vår aktiva familj….

När Susan frågade om jag ville utbilda mig till Gympinginstruktör för fem år sedan var mitt svar givet och sommaren 2005 är fortfarande den bästa sommaren jag upplevt. Jag flyttade ut till Susan på landet på Vindö och varje morgon, tidigt, inleddes lektionerna i solstolen. Det var anatomi, näringslära, ledarskap, röstträning, musiklära och förstås massa gymping! Jag fick stå på den vingliga bryggan och Susan stod i det kallna vattnet och tillsammans gympade vi i den lilla viken, för jag ville lära mig att leda i både vatten och på land. Mitt första pass, på den något gamla flytbryggan och med den lika gamla bärbara stereon som hoppade till varje gång jag gjorde det, kommer jag aldrig att glömma. När jag satte på play och gympingmusiken startade igång hade jag inte den blekaste vad jag skulle göra, trots den stora rörelsebanken och Susans peppande lektioner. Men jag hade inget att oroa mig över, min kropp tog kommandot och körde ett helt vattengympingpass, kanske inte det bästa eller snyggaste eller det mest effektivaste, men jag gjorde det. Det var som om något klack till i mig och jag fann min roll direkt, som gympinginstruktör. För att elda på mitt ego ännu mer hur rätt det här var för mig spred sig ryktet i området och nästa morgon stod det en grupp gympingsugna kvinnor, ungdomar och barn på stranden, redo att kasta sig i det kalla vattnet. Dag tre simmade det folk över från andra sidan viken för att vara med och dag fyra kom en båt körandes alldeles intill, varav en kvinna fick syn på mig och hoppade överbord, simmade in till bryggan och frågade om hon fick vara med. På eftermiddagarna gympade vi, i kjol och glasögon då vi ville få oss en solbränna samtidigt, de stora blanka fönstren fick agera spegel och jag gympade tills jag fick stickor under fötterna på däcket.

Hårt arbete lönar sig; idag arbetar jag heltid med gymping, leder 10 pass måndag till fredag och utbildar andra till gympinginstruktörer;)

Vill du komma på ett pass, ring eller maila mig eller besök vår hemsida, www.gympingakademien.com

Kram F

Så då har vi kommit till mitt sista inlägg för denna gång. Det har varit kul att gästblogga jag har haft en toppen vecka och det hoppas jag att ni också haft. Nu går vi in i september och hösten med alla dess vackra färger kommer. Jag ska vara ute i naturen och insupa alla lövens skiftningar och få de sista soltimmarna inför vinterns mörker. För er som bor i Stockholm, glöm nu inte hjärtgången på tisdag, kanske ses vi där.

Ha det gott och på återseende

Lina xxo

Jag ska erkänna en sak; jag är en TANT och det har jag varit länge. Jag älskar att vara tant och vårdar denna sida ömt. Jag gillar inte när det är för trångt och högljutt om jag går ut. Jag åker till Sälen och vandrar med prästen, jag lägger på om du ringer under Miss Marple, Poirot eller Morden i Midsomer. Jag äter kalvlever och dricker bara svart bryggkaffe. Jag säger våga vara tant, det är skönt och befriande, anamma tanten i dig!